- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
541

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Margarin och konstflott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARGARIN OCH KONSTFLOTT.

541

Fig. 350. Kärna.

När fettämnena och mjölken bildat en homogen blandning, tappas blandningen
ur kärnan och kyles. Kylningen tillgår antingen så, att blandningen i finfördelad form
utsättes för en besprutning med iskallt vatten, eller också får den rinna över stora,
rote-vande, med isvatten eller på annat vis kylda, cylindriska, ihåliga valsar. Kylvattnet
cirkulerar i valsens inre och upptager värmen från blandningen. Den på valsen
stelnade blandningen avlägsnas med knivar och faller ned i transportvagnar eller på
transportband, medelst vilka den transporteras till den tempererade mogningslokalen. Efter
båda kylningsmetoderna erhålles blandningen i form av gryn eller flingor. Dessa läggas
i vagnar med silbotten, för att vidhäftande fuktighet skall hava tillfälle avrinna.
Vagnarna ställas in i en tempererad, icke för varm lokal, i vilken råmargarinet får mogna.
Detta tar en tid varierande från 10 till
30 timmar, beroende på lokalens
temperatur, den använda mj ölksyrekulturen samt
den smak man vill uppnå. Mogningen
består i att mj ölksyrekulturerna inverka på
den inblandade mjölken, varvid samma
aromatiska ämnen, som finnas i smöret,
bildas.

I detta sammanhang bör nämnas, att
alla större margarinfabriker för sina olika
sorter margarin använda kulturer av
mjölk-syrebakterier, vilka i allmänhet inköpas i
form av renkulturer från samma
laboratorier, som förse mejerierna med sådana.
En av de viktigaste förutsättningarna för
jämn och god margarin är, att samma
mjölksyrebakteriesort av jämn styrka
kommer till användning.

När margarinet anses moget, transporteras det till ältningslokalen, varest det
behandlas på ältmaskiner för avlägsnande av ännu obunden fuktighet samt saltas.
Ält-ningsmaskinerna bestå av en om sin axel roterande tallrik, på vilken en till två koniska
ältor rotera. Bakom ältkonan är anbragt en fastsittande knivartad s. k. vändare,
vilken, när margarinet passerat ältkonan, vänder detsamma, så att ständigt nya ytor
passera ältkonan. Härigenom blir knådningen synnerligen intensiv.

Det nu färdiga margarinet föres till packsalarna, varest det i moderna fabriker
utan att komma i beröring med arbetarnas händer paketeras av maskiner.

Så tillverkat margarin har praktiskt taget samma sammansättning och
näringsvärde som smör.

Givetvis kan dock finfördelningen av de genom mjölkens syrning delvis
koagulerade mj ölkäggvitämnena icke bliva lika god som i smör, där syrningen,
d. v. s. äggvitämnenas koagulering, sker i den färdiga emulsionen, d. v. s.
grädden. Huruvida äggvitämnenas finfördelning inverkar på matsmältningsorganen
är ovisst men icke otroligt, då personer med ömtåliga magar hava svårt att tåla
margarin.

Man har på många sätt sökt uppnå en bättre finfördelning av äggvitämnena i
margarinet, och till en början ställdes mycket stora förhoppningar på den av fransmannen
Gaulin år 1892 uppfunna homogeniseringsmaskinen. Denna består av en pump, vilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free