Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Tvättmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄTTMEDEL.
549
större och moderna fabrikerna till att använda fettsyror i dessas ställe.
Tvättmedels-industrin har gått framåt med jättesteg, och de stora, moderna fabrikerna av i dag hava
ytterst litet gemensamt med de primitiva tvål- och såpsjuderierna från förr.
Med tvättning förstå vi avlägsnande av föroreningar från kroppen, beklädnaden,
våra boningar och andra föremål medelst vatten och ett tvättmedel. Tvättmedlet måste
därför vara vattenlösligt. I vissa fall kallas även rengöring medelst lösningsmedel för
tvättning, men denna beteckning är oriktig, liksom man icke kan kalla lera, vilken
har rengörande verkan, för ett tvättmedel. Som egentliga tvättmedel räknas alkalierna
samt dessas salter. De tvättmedel, som här skola avhandlas, äro alkaliernas fettsyresalter
samt sådana, i vilka dessa salter ingå såsom huvudbeståndsdel. De fettsyrade salterna
indelas i fasta sådana, i vilka alkaliet utgöres av natron och vilka kallas tvål, samt mjuka
och salvartade sådana, vilka innehålla antingen uteslutande kali eller en blandning av
kali och natron såsom alkali och vilka betecknas såsom tvål eller när de äro salvartade
såsom såpa. Till rengöring av kroppen användes så gott som uteslutande tvål. Dessa
tvålar, vilka framställas av bästa fettämnen, äro vanligen färgade samt parfymerade med
eteriska oljor eller andra aromatiska ämnen och betecknas såsom toalettvålar. Till
toalettvål räknas även raktvål, vilken vanligen innehåller såväl kali som natron. De
förnämsta toalettvålarna framställas genom pillering av kokt tvål, varom utförligare
under rubriken toalettvål.
Anledningen till tvättmedlens rengörande verkan har sysselsatt många
vetenskapsmän. Chevreul förklarade, att fettsyrornas alkalisalter vid upplösning i vatten
dissocierades, så att fritt alkali och sura salter uppstode, d. v. s. att tvättverkan berodde
på det avspaltade, fria alkalit. Berzelius instämde i denna åsikt men ansåg, att
dessutom fettsyresalternas emulgerande verkan gynnsamt influerade på processen.
Knapp uppställde teorin, att fettsyresalternas ytspänningsminskande verkan vore
huvudorsaken. Någon allmänt godtagen förklaring har ännu icke givits. Troligt är,
att såväl ytspänningsminskningen som bildandet av fritt alkali äro de viktigaste
faktorerna.
Med hänseende till framställningssättet delas tvålarna i kokta, halvvarma och
kallrörda. Såpa tillverkas vanligen genom kokning.
Till framställningen av tvål och såpa kunna såväl de neutrala fetterna som
fettsyrorna användas. Kommer neutralfett till användning, spaltas detta vid förtvålningen
resp, försåpningen i fettsyra, vilken tillsammans med alkaliet bildar tvålen eller såpan,
under det att glycerinet frigöres. Glycerinet har ingen som helst tvättförmåga och utgör
en onödig och dyrbar barlast. I rationellt arbetande fabriker använder man därför
uteslutande fettsyror. Fettsyrorna äro vanligen icke fullt så ljusa i färgen som de neutrala
oljor, ur vilka de utvunnits, varför tvålen eller såpan av fettsyror gärna utfaller en nyans
mörkare i färgen, än om de framställts ur neutralfett. I de flesta länder taga köparna,
i motsats till vad fallet är i vårt land, icke någon som helst hänsyn till huruvida en såpa
eller tvål är av ljus eller mörk färg utan fästa sig vid det enda rationella, nämligen
tvättmedlets tvättförmåga. Denna hänger på intet vis samman med tvättmedlets färg.
En fullkomligt svart tvål kan i vissa fall vara bättre än en snövit.
Fabrikationsmetoder. Användes såsom råmaterial fettsyra, sker spaltningen
av neutralfettet efter samma metoder, som meddelades under kapitlet
stearin-fabrikation. Förarbetas neutralfett, sker spaltningen vid förtvålningen respektive
försåpningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
