Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Garveriindustri. Av Sture Hemberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARVERIINDUSTRI.
031
sig det gäller ett fast bottenläder eller smidigt ovanläder. Hänsyn må tagas icke blott
till de garvande beståndsdelarna utan även till de i garvmedlet ingående, ej garvande
substanserna, såsom sockerarter, färgämnen o. d., som utöva ett karakteristiskt
inflytande på lädrets mjukhet, hårdhet, slitstyrka, hållfasthet, ljusäkthet, färg, utseende,
snittyta etc.
Av mineraliska garvmedel äro kromsalterna de viktigaste på grund av den stora
omfattning, kromgarvning för närvarande har.
Kaliumbikromat eller surt kromsyrat kali (K2Cr2O7) förekommer i handeln som
vattenfria, rödgula kristaller. Det utgör utgångsmaterialet för framställning av övriga
kromsalter och erhålles ur kromjärn. Detta salt användes i den s. k. tvåbadsmetoden
vid garvning på så sätt, att under garvningens gång den 6-värda kromjonen, som i
sina salter ej äger garvande egenskaper, reduceras till 3-värd kromjon, som i sina
föreningar verkar garvande.
I kromalun [Cr2(SO4)3, K2SO4, 24 H2O] är kromjonen 3-värdig och användes för
garvning enligt den s. k. enbadsmetoden. Kromalun framställes ur kaliumbikromat
och kristalliserar med 24 molekyler kristallvatten i blågröna oktaedrar.
De 3-värda kromsalterna kunna ej utan vidare användas för garvning utan måste
genom tillsats av soda eller natriumhydroxid omvandlas till basiska kromsalter, som
verka garvande. Nedanstående reaktion i förenklad form tänkes försiggå vid
framställning av det garvande saltet.
Cr2(SO4)3 + 2 H2O 2(CrOH)SO4 + H2SO4
Kromsulfat Vatten Basiskt krom-
Svavelsulfat syra
H2SO4 + 2 NaOH - Na2SO4 + 2 H2O
Natriumhydroxid Glaubersalt
2(CrOH)SO4 + 2 H2O [Cr (OH)2]2 SO4 + H2SO4
Starkare basiskt kromsulfat.
Om t. ex. kromalun användes, synes av ovanstående formel, att endast
kromsulfatet deltager i reaktionen. 1 molekyl kromsulfat hydrolyseras i 2 molekyler basiskt
kromsulfat och svavelsyra, som neutraliseras till glaubersalt av det tillsatta alkalit.
Samtidigt hydrolyseras de uppkomna 2 molekylerna basisk kromsulfat till ett starkare
basiskt salt, vars basiska styrka bestämmes av antalet ingående [OH]-grupper
(hydro-xyl). Vid ökad tillsättning av alkali fortsättes hydrolysen, tills det bildas det olösliga
kromoxidhydratet Cr (OH)3, som är odugligt för garvning, varför man ej får tillsätta så
mycket alkali, att löslighetsgränsen överstiges.
Som animaliska garvmedel äro huvudsakligen de olika transorterna kända,
framför allt torsktran, som användes vid sämskgarvning. Tranens garvningsförmåga skulle
bero på halten av omättade fettsyror, som inne i huden i närvaro av luftens syre
oxideras till oxyfettsyror, som såsom sådana eller i glyceridform äga förmågan att garva.
Formalin, kinon, svavel etc. äro ämnen, som på senare tider ha kommit till användning
som garvmedel och intaga en mellanställning mellan de ovannämnda så att säga
naturella garvmedlen och de syntetiska, som började framställas strax före världskriget. Dessa
senare äro komplicerade kondensationsprodukter av skilda organiska ämnen. Vid
behandling av kresolsulfosyra med formalin vid 140—150° C bildas
dikresylmetandisulfo-syra, som har garvande egenskaper. Naftalinsulfosyror, reten o. s. v. lämna tillsammans
med formalin kondensationsprodukter med garvande egenskaper. De syntetiska
garvämnena användas i praktiken ensamma eller i kombination med vegetabiliska garvämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
