Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Socker och dess fabrikationshistoria - Sockertillverkningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
SOCKERFABRIKATIONEN.
Sockertillverkningens historia.)
Sockertillverkningens historia från äldsta tider till våra dagar är synnerligen
intressant. Den sträcker sig så långt tillbaka i tiden, att dess början ej kan bestämmas.
Socker framställdes först i Indien av det där inhemska sockerröret. Namnet är även
härlett av dess benämning på sanskrit, nämligen Carkara. Odlingen av sockerröret
spred sig vid tiden omkring år 500 e. Kr. till Persien, Kina och Arabien. Under dessa
första århundraden av vår tideräkning, då man först lärde sig framställa socker i fast,
kristalliserad form, användes det huvudsakligen som läkemedel och ej som födoämne.
Genom sina erövringståg spredo araberna sockerrörsodlingen väster ut. Egyptierna, som
förut voro hemmastadda i kemiska arbetsmetoder, utvecklade sockerindustrien
betydligt genom införande av bland annat rening av sockersaften med alkalier. En följd
härav blev, att de överträffade araberna i att framställa fina sockersorter och gjorde
därmed sockret till ett verkligt njutningsmedel, som fick stor spridning. Det var vid
denna tidpunkt eller omkring år 1000 e. Kr., som de västerländska folken på sina
korståg till det Heliga landet stiftade sin första bekantskap med sockret.
Emellertid hade araberna långt tidigare (år 750) infört sockerrörsodlingen i Europa,
nämligen i Spanien och även här vid erövring av landet. Under morernas herravälde
blev Spanien en av Europas mest lysande stater och ett föregångsland för
sockerrörsodlingen ävensom odlingen av Orientens övriga kulturväxter, ris, majs etc. Det blev
sedermera utgångspunkten för sockerrörsodlingens spridande ännu längre väster ut till
Madeira och Kanarieöarna samt slutligen genom Columbus på hans andra resa 1493
till Santo Domingo i Västindien. Härmed utvecklas raskt ett nytt centrum för
sockerrörsodlingen i Västindien, Syd- och Centralamerika, som redan på 1600-talet började
konkurrera med Gamla Världens sockerindustri. Till de nordamerikanska kolonierna,
nuvarande Amerikas Förenta Stater, kom sockerröret först år 1751, då det infördes av
jesuiterna i Louisiana.
Ännu i våra dagar är sockerröret den förnämsta källan för sockertillverkningen och
torde sannolikt även framdeles förbliva detta. De förnämsta produktionsorterna äro
Västindiska öarna, framför allt Kuba, samt Sydamerika, Brittiska Indien och Java. Ej långt
efter i betydelse för sockerproduktionen står sockerbetan, som vid 1900-talets början
tack vare ett kraftigt tullskydd t. o. m. lämnade mera socker till världsmarknaden än
sockerröret. Övriga källor för sockertill verkning, såsom lönnen, vissa palmarter etc.,
sakna egentlig kommersiell betydelse.
Liksom sockerröret har sockerbetan eller vitbetan varit odlad sedan urminnes tider.
Det var emellertid först år 1747, som den tyske kemisten A. G. Marggraf i Berlin
upptäckte existensen av samma sockerart i vitbetan som i sockerröret, d. v. s. sackaros.
Hans Upptäckt ledde likväl ej till praktiskt resultat förrän 50 år senare, då hans
lärjunge F. C. Achard tillkännagav, att han kunde framställa socker ur vitbetan i
industriell skala och inrättade ett vitbetssockerbruk på godset Cünern i Schlesien. Driften
upptogs åren 1801—02. Denna fabrik följdes snart av andra i Tyskland och Frankrike,
vilket senare land t. o. m. kom att gå i spetsen för utvecklingen under den unga
industriens tidigaste år. Inom parentes bör nämnas, att sockerindustriens grundare, Achard,
var son till en fransk flykting i Preussen.
De första fabrikerna kämpade med stora svårigheter på grund av primitiva
tekniska hjälpmedel men framför allt på grund av det ringa sockerutbytet ur den tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
