Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Socker och dess fabrikationshistoria - Sockertillverkningens historia - Sockerfabrikationens historiska utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKER OCH DESS FABRIKATIONSHISTORIA.
657
betor. Från denna sin bekymmersamma belägenhet förhjälptes de av Napoleon I.
Genom Englands motåtgärder mot den s. k. kontinentalspärren hindrades
sockerinförseln till Frankrike och Tyskland från kolonierna. Han anlade då sockerskolor,
anbefallde betodling och byggde sockerbruk samt uppmuntrade på allt sätt den nya
industrien. Uppsvinget varade emellertid ej länge, ty med Napoleons fall år 1815
öppnades åter den europeiska marknaden för det billiga sockret från kolonierna, och
fabrikerna både i Frankrike och Tyskland måste nedläggas.
Redan år 1826 voro fransmännen dock i färd med att återuppliva
betsockerindustrien, sedan gynnsamma tullförhållanden inträtt. Genom betydelsefulla tekniska
förbättringar utvecklades sedan sockerindustrien långsamt men säkert i Frankrike och
efter år 1835 även i Tyskland, sedan skyddstullsprincipen segrat också där.
Om Frankrike således får tillerkännas äran att hava upprättat betsockerindustrien,
har Tyskland gjort en för dess fortsatta existens ovärderlig insats genom förbättringar
av betkulturen, som lett till att man numera kan skörda stora betor med hög
socker-halt och ren saft.
Sockerfabrikationens historiska utveckling i Sverige.
Vårt lands sockerindustri daterar sig från år 1647, då holländarna Velam
Vassenberg och van Eijk fingo privilegium på sockersjudning och raffinering. Sockret hade
vid denna tid ännu ej blivit allmänt näringsmedel utan förekom endast vid hovet och
hos de förmögna klasserna. Införseln, som naturligtvis endast utgjordes av raffinerat
socker, uppgick till 30—40 ton årligen. Den nya industrien kom därför att endast
omfatta små, hantverksmässiga företag, av vilka så småningom ett stort antal uppstod.
Sålunda erhöll svensken Gillis Simons år 1661 liknande privilegier som holländarna,
med vilka han inom kort sammanslog sitt företag till ett sockerkompani. Följande år
erhöll presidenten Albrecht Svanenberg rättighet att anlägga ett sockerbruk i
Karlskrona. Stockholm fick sitt tredje raffinaderi i slutet av 1670-talet.
Genom privilegierna gynnades den nya näringen på allt vis. Detta till trots växte
den ej i samma mån som konsumtionen och kunde ej täcka landets behov. År 1688
nödgades man avskaffa privilegierna och frigöra importen. Därmed var den nya industriens
öde beseglat. På 1720-talet fanns ej mera något sockerbruk kvar i vårt land.
Statsmakterna vidtogo då ånyo åtgärder för att upprätta sockernäringen. Tullen
på råsocker borttogs, och den bästa raffinaden belädes med en skyddstull. Slutligen
återgick man år 1738 till importförbud för all raffinad och sirap, vilket sedan med ett enda
avbrott åren 1790—92 upprätthölls i över hundra år eller t. o. m. år 1849. År 1731 hade
raffineringen upptagits på nytt, och under importförbudets sekellånga hägn utvecklades
den kraftigt. Sålunda fanns år 1790, då sockerindustrien först av alla näringar frigjordes
från skråtvånget, icke mindre än 14 sockerbruk, varav 5 i Stockholm. Bland nu
existerande raffinaderier omnämnes Tanto Sockerbruk i Stockholm redan år 1770, under det
att Carnegieska bruket i Göteborg och raffinaderiet i Landskrona anlades först i början
av 1800-talet. Av fabriker anlagda för rörsockerraffinering är numera endast
Göte-borgsfabriken utrustad för denna fabrikation, under det att våra övriga raffinaderier
uteslutande förarbeta betsocker. En särskild roll i vår sockernärings historia kom
Landskronaraffinaderiet att spela, emedan det blev vår inhemska sockerindustris
stamort.
42—281013, Uppfinningarnas bok. Vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
