Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Socker och dess fabrikationshistoria - Sockerfabrikationens historiska utveckling i Sverige - Betsockerindustriens utveckling i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
SOCKERFABRIKATIONEN.
med konsumtionen. Då konsumtionen säkerligen ej nått sitt maximum i Sverige, emedan
länder med avsevärt större förbrukning pr individ ocb år finnas (t. ex. Danmark 60 kg
pr år ocb individ) ocb då odlingen ej får utsträckas till olämplig odlingsgrund, kan
sannolikt denna vår nyvunna självförsörjning ej upprätthållas allt framgent.
Betsockerindustriens utveckling i andra länder.
I övriga europeiska länder har betsockerindustrien genomlöpt samma
utvecklingsskeden som i Sverige. Ett undantag utgör England, som på grund av sitt stora
kolonivälde ej ansåg sig böra gynna en inhemsk sockerindustri. Det oaktat har ej saknats
försök att i detta land få till stånd en betsockerindustri. Först så sent som år 1912
fick England emellertid sin första fabrik av betydelse. Den anlades vid Cantley, nära
Norwich, med hjälp av holländskt kapital och med användande av brukade maskiner
från Holland. Under världskriget fick England äntligen ögonen öppna för betydelsen
av en inhemsk sockerindustri. Genom 1924 års lagstiftning tillförsäkrades den inhemska
industrien ett understöd, som saknar motstycke i sockerindustriens historia.
Omedelbart uppfördes ett tiotal fabriker, och för närvarande finnas 18 fabriker med en
årsproduktion av en halv million ton råsocker.
I Amerikas Förenta Stater har utvecklingen av betsockerindustrien ävenledes
börjat tämligen sent. Det var först år 1897, som regeringen erbjöd den nöjaktigt skydd.
Från denna tidpunkt daterar sig dess utveckling till sin nuvarande höga ståndpunkt.
I maskinellt hänseende stå de amerikanska fabrikerna, som uppgå till närmare ett
hundratal, främst i hela världen, och även på det rent vetenskapliga området börjar den
unga amerikanska industrien framgångsrikt tävla med den mer än hundraåriga
europeiska moderindustrien.
Liksom i Sverige har överproduktionen tyngt betsockerindustrien i övriga länder.
Det var i synnerhet genom Kubas återinträde på sockermarknaden efter
spansk-ameri-kanska kriget 1898, som den gjorde sig gällande. I stället för att begränsa produktionen
sökte man i flertalet betodlande länder genom exportpremier befordra exporten och
hålla industrien uppe, vilket ytterligare förvärrade läget. Det kaotiska tillståndet
avhjälptes slutligen genom den s. k. Brysselkonventionen, som trädde i kraft den 1 sept.
1903 och som gjorde slut på alla direkta och indirekta premier för sockerproduktion
och sockerexport. Konventionen ägde bestånd till världskrigets utbrott 1914, även om
ett par länder tidigare frånträtt densamma.
Under världskriget lamslogs betodlingen i de krigförande länderna, och
rörsockerproduktionen ökades. Efter fredsslutet sökte man emellertid i Europa med alla medel
återupprätta den för jordbruket så betydelsefulla näringen. Åter ackumulerades så
småningom ett produktionsöverskott, som medförde ruinerande låga sockerpriser. Efter
fleråriga, misslyckade saneringsförsök undertecknades den 9 maj 1931 i Bryssel den
s. k. Chadbourneplanen, uppkallad efter sin upphovsman, amerikanen Thomas L.
Chad-bourne och omfattande de 8 förnämsta sockerexporterande länderna (utanför stodo
endast två råsockerexportörer av betydenhet, nämligen Ryssland och Dominikanska
republiken). Genom planen i fråga infördes en kontingentering av de anslutna ländernas
export under en femårsperiod och ett gradvis utnyttjande av det befintliga
överskotts-lagret. Den åsyftade produktionsinskränkningen uppnåddes, men sockerpriserna
förbättrades ej. Nya åtgärder för att åvägabringa jämvikt på sockermarknaden och göra
produktionen räntabel äro därför alltjämt av nöden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
