Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Saftextraktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
SOCKERFABRIKATIONEN.
kapacitet bestämd saftmängd (saftavdraget) uttryckts, varpå omedelbart inmaischning
av nästa nyfyllda diffusör vidtager o. s. v. I stället för handmanövrerade mätkärl finnas
även automatiska avdragsmätare.
Den urlakade snitseln eller »betmassan», som vanligen håller 0.2—0.4 % socker och 94
% vatten, släppes tillsammans med kvarvarande vatten med 0.1 % sockerhalt från
diffu-sörerna ned i en betongkanal, varifrån den med en elevator befordras till massapressar
(fig. 414) av en eller annan konstruktion, i vilka ungefär halva vattenmängden kan
avpressas. På 100 kg betor erhålles ungefär 100 kg opressad massa och således 50 kg
pressad massa med c:a 90 % vattenhalt. Efter pressningen transporteras betmassan med
stålbandstransportör till det med jord vallar inhägnade betmasseupplaget utanför
fabriken eller lastas direkt på järnvägsvagnar för distribuering till betodlarna, vilka använda
den som kreatursfoder. Som sådant är betmassan omtyckt och värdefull. Dess
fodervärde uppgår till icke mindre än 75 % av motsvarande vikt foderbetor. Vid
betsockertillverkningen återbördas sålunda en betydande fodermängd till lantbruket.
Betmassan är ej hållbar vid lagring i luft, utan undergår efter någon tid en
betydande sönderdelning och viktförlust genom jäsning, varvid bildas ytterst illaluktande
syror. Lagringsförlusten kan emellertid inskränkas till c:a 10 % av torrsubstansen, om
betmassan i färskt och kallt tillstånd nedpackas och stampas i grävda eller cementerade gravar,
beströs med grovt koksalt samt övertäckes med halm och jord. Betmassan torkas även
i stor utsträckning vid fabriken till s. k. torrsnitsel, varvid dess näringsvärde väl
till-varatages på samma gång som transporten förbilligas genom viktminskningen.
Diffusionssaften eller råsaften, som den även kallas, uppgår till 100—110 liter per
100 kg betor, under det att det ideella saftavdraget, som skulle vara lika med
saftmängden i betan, uppgår till 95 kg eller 88 liter saft. Genom tillräckligt långt batteri skulle
man kunna närma sig det ideella avdraget mera, men ej uppnå det, emedan en del döda
rum finnas i kalorisatorer och rörledningar, och därtill betingas ju själva diffusionen
av koncentrationsskillnaden mellan betsaften och diffusionssaften. Batterilängden
begränsas av det motstånd, som snitseln erbjuder den genomtryckta saften, vilket ej
får övervinnas genom ökat vattentryck. Av denna orsak trycker man ej gärna över
längre snitselpelare än 25—30 m., vilket motsvarar ett batteri på 10 diffusörer vid 3
meters diffusörhöjd. Batterikapaciteten utgör vid lagom lång snitselpelare c:a 12 ton
betor per timme och kvm genomskärningsarea hos diffusörerna. Avverkningsförmågan
hos råsockerfabrikerna uppgår vanligen till 1 000—2 000 ton betor per dygn, vartill
fordras två eller tre diffusionsbatterier.
Man eftersträvar minsta möjliga saftavdrag för att spara bränsle, som ju ej, i likhet
med fallet vid kolonialsockerfabriken, erhålles som biprodukt. Därjämte erhåller man
renare saft, ju mera koncentrerad den är. På den utvunna saftens renhet inverkar även
det använda diffusionsvattnets beskaffenhet. Detta bör vara sterilt samt neutralt eller
ännu bättre svagt surt, varigenom en del föroreningar av kolloidal natur hindras att
gå i lösning, på samma gång som invertbildande organismer och förruttnelsebakterier
finna mindre gynnsamma utvecklingsmöjligheter.
Diffusionen kräver mycket handarbete för ventilomställningar samt diffusörernas
fyllning och tömning. För att nedbringa detta arbete har man försökt att göra
diffusionen kontinuerlig, d. v. s. med mekaniska anordningar föra eller pressa snitseln utan
avbrott genom utlakningsanordningen, samtidigt som den möter det i motsatt riktning
kontinuerligt strömmande diffusionsvattnet. En dylik apparat, uppfunnen av Julien
Bergé och bestående av en liggande cylinder med 3 m diameter och 16 m längd, är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
