Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Saftextraktionen - Saftens kemiska rening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETSOCKERTILL VERKNINGEN.
677
drift vid Tirlemont. En särställning bland kontinuerliga utlakningsmetoder intager
Stefjens förcällningsmetod, som numera endast tillämpas vid en fabrik i landet. Den
tillkom år 1901 vid tiden för överproduktionens dagar och avsåg att jämte råsocker
framställa ett sockerrikt fodermedel. Den i skivor av 2 mm tjocklek skurna snitseln
blandas i ett förvällningstråg med betsaft av 80—90° temperatur, som därpå
avpressas. Detta upprepas 3—4 gånger med tillsats före varje pressning av saft från
närmast efterföljande pressning och vattentillsats före sista pressningen. Snitseln
passerar kontinuerligt genom anläggningen. Efter sista pressningen blandas snitseln
med melass, torkas och försäljes under namn av sockersnitsél med 20—30 %
socker-halt och 90 % torrsubstans. Förvällningsmetoden lämnar numera, sedan 4-dubbel
pressning införts av disponent I. Fogelberg, samma sockerutbyte som den vanliga
diffusionsmetoden.
Saftens kemiska rening.
Den i betan färglösa eller ljusgula saften har genom diffusionen förvandlats till
en smutsig, nästan svart, mycket förorenad och starkt skummande saft, som först av
allt måste renas. De mekaniska föroreningarna bestå till största delen av fina
snit-selpartiklar, pylp, som borttagas i med fina metallsilar (40 maskor pr tum) utrustade
pylpfångare. De kemiska föroreningarna äro av mycket växlande slag, såsom äggviteämnen,
amider och aminosyror, organiska syror (oxalsyreserien), organiska baser (betain),
fett-ämnen, aromatiska föreningar (vanillin), färgämnen, oorganiska syror och salter
(alka-lisalter m. fl.). På grund av denna stora variation kan saften naturligtvis ej på ett
ekonomiskt sätt befrias från alla dessa föroreningar, utan man får nöja sig med att avlägsna
eller sönderdela mera skadliga sådana. Under tidernas lopp ha föreslagits och prövats
som reningsmedel snart sagt alla förekommande ämnen, men inget har kunnat
överträffa den sedan gammalt använda kalken. Behandlingen med kalk sker i cylindriska kärl
med rörverk, malaxörer, eller i s. k. kalkmaisch. Processen kallas skedning, och man skiljer
på torr- och våtskedning, beroende på om bränd kalk eller kalkmjölk kommer till
användning. Före skedningen uppvärmes saften vanligtvis i råsaftförvärmare till en temperatur av
80—85° C. Kalken, som tillsättes i stort överskott (2—3 % bränd kalk på betvikten),
löser sig delvis, men förblir till största delen i suspension.
Nyligen har man genom arbeten av Spengler, Dèdek m. fl. funnit, att vid
utflock-ning av kolloider genom successiv skedning med små kalktillsatser, s. k. förskedning,
kalkförbrukningen kan nedbringas med c:a 50 %. Förskedningen företages helst i kall
råsaft (40—50°), då saftfärgen blir bättre. Förskedningen förbättrar likväl ej den
egentliga reningseffekten, utan endast saftens filtreringsförmåga.
Kalken förenar sig med sockret till en löslig förening, som kallas sockerkalk eller
monokalciumsackarat. Lösliga äggviteämnen (peptoner) samt amider, såsom glütamin
och asparagin, sönderdelas av kalken i ammoniak och lätt kristalliserbara, men ej
ut-fällbara aminosyror. Redan vid uppvärmningen, i synnerhet i sur saft, koagulerade
(stelnade) äggviteämnen, och kvävefria ämnen påverkas ej av kalken. Järnoxid,
lerjord, svavelsyra, fosforsyra och fettsyror utfällas. I kalkslammet övergår även det
mörka färgämne, som bildats vid diffusionen genom oxidation av någon färglös,
kollo-idal substans. Av kalken ej utfällbara äro växtbaserna, några gummiarter,
aminosyrorna, salpeter- och klorvätesyra samt alkalierna, vilka senare i hög grad försvåra
sock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
