Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Sockrets kristallisation - Centrifugeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETSOCKERTILLVERKNINGEN.
687
sirapens renhet ända ned till 70 % eller längre i första etappen. Denna fördel uppväger
emellertid knappast olägenheterna, nämligen ett försämrat I prod. socker och en
försvårad kristallisation av II prod. sockret.
Kokningen av II produkt tillgår i huvudsak på samma sätt som I produkt
kokningen. De yttre kännetecken på saften, som står kokaren till buds vid I produkt
kokningen, kunna ej med tillförlitlighet användas på den viskösa och mörka sirapen.
Efter-produktkokningen måste också utföras med större noggrannhet och försiktighet, ty
det socker, som ej utvinnes här, går bort med avloppssirapen, d. v. s. melassen. Med
hjälp av kokkontrollapparater, brasmoskop, först införda av österrikaren Curin, men
sedermera utvecklade av dr H. Claassen och disponent Anthony Grill, kan den
lämpliga övermättningen hos sirapen kontrolleras och noga upprätthållas hela koket igenom.
Ännu bättre torde detta framdeles låta sig göra med de helt nyligen för I produkt
införda kokkontrollapparaterna, grundade på mätning av elektriska
ledningsmot-ståndet. Koktiden uppgår till 18—24 timmar. Det resulterande sockret, vanligen
kallat Claassensocker till skillnad från vanlig efterprodukt, blir av god kvalitet och
melassens renhet lägre än vid någon annan metod.
Såväl I produkt som II produkt fyllmassan nedsläppes från kokpannorna på
kri-stallisatorer eller maischar, vilka äro liggande, cylindriska behållare med rörverk. Här
avkyles fyllmassan till den för kristallfrånskilj ningen eller centrifugeringen lämpliga
temperaturen, c:a 50°. Vid avkylningen utkristalliserar ytterligare socker, så att
kristallerna växa. Nybildning av kristaller (småkorn eller mjöl) får ej förekomma, ty de
försvåra eller omöjliggöra centrifugeringen. I produkt fyllmassan nedsläppes på
mai-scharna med en vattenhalt av 8 % och en temperatur av 75—80°. Efter 15—20 timmar
är nedkylningen avslutad. II produkt fyllmassan nedsläppes med en vattenhalt av 8—
10 % och en temperatur av 90—95°. Nedkylningen måste gå mycket långsamt (4—5
dagar), för att kristallisationen, som här sker långsamt, skall kunna hålla jämna steg
med densamma. Dessutom måste en Ur den ursprungliga vattenhalten och renheten
beräknad vattentillsats eller spädning företagas för att hålla övermättningen nere vid
lämpligt värde. Genom likformig nedkylning i speciellt konstruerade kylmaischar
har maischtiden för såväl I som II produkt fyllmassan kunnat nedbringas till c:a av
den annars som normal ansedda tiden.
Centrifugeringen.
Sockerkristallerna skiljas från moderlüten genom centrifugering. Den avkylda
fyllmassan nedtappas från maischen i en öppen eller sluten fördelningsränna, som är
försedd med rörverk. För varje centrifug finnes på fördelningsrännan en med ett spjäll
försedd öppning, genom vilken fyllmassan nedtappas, samtidigt som centrifügen sättes
i gång. Centrifugen består av en perforerad, med metallduk beklädd trümma, som
inom en fast plåtmantel kan sättas i hastig rotation medelst en vertikal axel, varpå
trumman är fastsatt. Trumman är öppen upptill och tillslutes i bottnen med
Upplyft-bar, konisk tratt. När nu fyllmassan kommer ned i centrifugen och denna roterar,
drives massan av centrifügalkraften ut mot periferien och fördelas jämnt på trummans
insida. Sirapen tränger därvid Ut genom silen och Uppfångas av plåtmanteln samt
uppsamlas i sirapsrännan under centrifugen. Sockret stannar kvar på silen och nedrensas
i skakränna eller på ett stålband, sedan centrifugen stannats.
Centrifugen uppfanns ursprungligen år 1837 av Penzoldt för torkning av ull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
