Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Utvinnande av sockret i melassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
SOC K ERFABRIKATIONEN.
Utvinnande av sockret i melassen.
I en del betso ckerproducerande länder kan man ej finna avsättning för melassen,
varför man söker utvinna sockret ur den. Alla numera använda metoder härför grunda
sig på sockrets egenskap att bilda olösligt sackarat med en del oorganiska ämnen, såsom
kalk, barium, strontium och bly. Den på kalksackarat baserade metoden, vilken
paten-terats av flera uppfinnare, såsom Hughes, Carl Steffen och Härje (Sverige), har
Steffen att tacka för den mekaniska utformningen och kallas därför ofta för Steffens
ut fällningsmetod. Melass utspädes härvid med vatten till 7 % sockerhalt och kyles till
15° eller lägre. Ytterst fint pulveriserad, nybränd kalk tillsättes i något större
viktmängd än sockret i melassen, varvid olösligt trikalciümsackarat Utfaller, som
från-filtreras på Oliverfilter och införes i råsockerfabrikens skedningsstation. I den heta
råsaften sönderdelas trikalciumsackaratet, så att sockret går i lösning, och överskottet
på kalk åstadkommer skedning av råsaften. Allt sockret i melassen utfälles ej som kallt
sackarat, utan en del bildar ett lösligt monokalksalt, som kvarstannar i den filtrerade
lösningen från Oliverfiltret. Uppvärmes den emellertid till 30—40°, inträffar det
märkliga förhållandet, att monosaltet omvandlas till olösligt trikalciumsackarat, i detta fall
kallat varmt sackarat, som utfaller. Genom långsam uppvärmning till 80° antager
det varma sackaratet en kornig och lätt filtrerbar form, så att det efter
slamförtjock-ning kan frånfiltreras i Oliverfilter och tillföras råsaften i blandning med det kalla
sackaratet. Det klara avloppet från filtret, som är mycket utspätt, får rinna bort
eller indunstas och brännes, varefter bland annat pottaska kan urlakas.
Barytmetoden är kalkmetoden och för övrigt alla andra melassutsockringsmetoder
överlägsen i effektivitet. Vid denna metod kan man ej låta det vid satureringen
uppstående, dyrbara bariumkarbonatet gå till spillo, såsom fallet är med slamkalken, Utan
det måste tillvaratagas och regenereras. I regenereringen eller omvandlingen av
karbo-natet till oxid eller hydrat (baryt) ligger den svårighet, som gjort, att Steffenprocessen
fått övertaget. Bariumkarbonatet dekomponeras nämligen först vid 1 600°
(kalkkarbo-natet vid 1 200°) och smälter dessförinnan vid 1 260°. I Amerika och England har
metoden emellertid kommit till användning, sedan man lyckats utföra dekomponeringen
med 11 000 volts spänning i elektrisk motståndsügn, bestående av en plåtcylinder med
fast bottenelektrod samt en i beskickningen nedsänkbar, vertikal elektrod. Helt
nyligen har fransmannen Deguide Uppfunnit en metod att kalcinera bariumkarbonatet
tillsammans med bariumsilikat i roterande Ugn av samma typ som cementugnarna,
varvid bildas olösligt bariumsilikat och baryt. Baryten utlakas, och lösningen
koncentreras till c:a 23 %-ig samt tillsättes den till c:a 64° Brix utspädda melassen vid en
temperatur av 70—80° C. Sockret utfälles härvid fullständigt som bariumsackarat, vilket
frånfiltreras och Uppslammas samt satureras med kolsyra (rökgaser). Därvid frigöres
sockret, och bariumkarbonat utfälles och frånfiltreras samt återgår i kretsloppet. En
sockerlösning med 18 % socker och 96 % renhet erhålles. Eventuella spår av de giftiga
bariumföreningarna utfällas med sulfat. Avfallsluten från melassen, sedan sockret
avskilts, indunstas och försälj es som ett värdefullt gödslingsämne.
Strontianmetoden eller den på strontiumsackarat baserade metoden har endast
kommit till användning vid några fabriker i Tyskland. Avfallsluten, som kallas schlempe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
