Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Maltdryckstillverkningens tekniska hjälpmedel - Kylavdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748 MALTDRYCKERNA OCH DERAS TEKNISKA FRAMSTÄLLNING.
Ändamålet med kylskepp eller ersättningsapparater därför är ej blott den kylverkan
och luftning, som därmed ernås, utan även att lämna vörtens äggviteutfällningar
tillfälle avsätta sig. Sedan kylskeppet tömts, hopsamlas dessa utfällningar under namn
av druv, som tillvaratages och tillgodogöres som foder. Vidhäftande vört avskildes
förr genom att druven mottogs i hängande säckar, varifrån vörten urdroppade. Dylika
droppsäckar (eg. druvsäckar) inneburo en viss infektionsfara och fylla ej heller sitt
ändamål på rationellt sätt, varför man i större bryggerier övergått att utpressa druven
medelst filterpressar.
Ett intressant försök att på tekniskt rationellt sätt lösa frågan om luftning,
druv-avskiljning och kylning i ett sammanhang genom centrifugering gjordes på 1880-talet
Fig. 466. Vörtkylapparater.
enligt patent av ingenjör Axel Bergh i Stockholm, men anordningen, som tillverkades
av Burmeister & Wain, torde ha varit för komplicerad och förekommer numera ej.
Den slutliga nedkylningen av vörten till anställningstemperatur har som regel
verkställts med särskild vörtkylapparat, i sin enklaste konstruktion bestående av en i
isvatten nedsänkt rörslinga, genom vilken vörten rann. Vanligast utfördes den såsom
överstrilningskylare i form av en veckad cylinder inneslutande isvatten för mindre
förhållanden och för större kapacitet den kända vörtkylapparaten, bestående av över
varandra lagda rör i stort antal, över vilka vörten strilar uppifrån och ned, under det att
kylvatten löper i rören nedifrån och uppåt (motströmsprincip) (fig. 466). Dessa apparater
utdömdes liksom kylskeppen under en period på 1880-talet, då man trodde sig bäst
tillämpa de Hansenska principerna genom att den kokta vörten från brygghuset i
sterilt tillstånd nådde jäskärlen, där jäsningen med tillhjälp av renkultur skulle verkställas
under utestängande av infektionsmöjligheter från luft. Det följdriktigaste tillämpandet
av dessa principer föreligger i den s. k. vakuumjäsningen, mest bekant genom Nathans
förfarande, vilket även åsyftar en påskyndad mognadsprocess genom blåsning av
kolsyra genom ölet, vilket skulle möjliggöra betydligt förkortad tillverkningsgång. Sedan
uppfattningen om luftinfektionens faror modifierats, ha såväl kylskeppen som de öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
