Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
759
Svartkrutets första användning som sprängmedel daterar sig från början av
1600-talet. Den första säkra uppgiften härom daterar sig från 1627, då en sprängning med
svartkrut lär ha utförts i en gruva i Ungern. I vårt land användes krutet först vid
Nasa silvergruva år 1635. Innan sprängämnena kommo i bruk, var brytning av berg
ett synnerligen besvärligt arbete. Man eldade nämligen på eller invid berget, och när
detta blivit tillräckligt varmt, övergöt man det med vatten, varvid sprickor uppstodo.
Stenen bröts sedan ut med hjälp av kilar, släggor och bräckjärn. Det är ju förklarligt,
att användandet av krut för bergsbruket först skulle komma till stånd i sådana trakter,
där skog saknades eller behövdes för viktigare ändamål. Detta påskyndade också
användandet i t. ex. Tyskland, och häri ligger även förklaringen till att svartkrutet i vårt
land först användes vid Nasa. Sverige var vid denna tidpunkt utarmat av krig, och
statsmakterna gjorde allt för att få till stånd en brytning av den, som man trodde, mycket
rika silver- och blymalmen vid Nasafjäll. Som gruvan låg på 3 å 4 mils avstånd från
närmaste avverkningsbara skog och transportförhållandena voro mycket besvärliga, är
ju naturligt, att krutet försöktes, i synnerhet som från Tyskland inkomna bergsmän
ledde brytningen. Någon mera allmän användning fick svartkrutet dock ej i vårt
bergsbruk förrän i mitten av 1700-talet. Man kan dock anteckna försök vid Falu gruva på
1650-talet och på Utö 1698.
Ända till mitten av förra århundradet var svartkrutet det enda sprängämnet och
drivmedlet för projektiler. Sammansättningen hade under tidernas lopp endast obetydligt
ändrats; man hade endast övergått från det mjölliknande krutet till kornat sådant.
Genom att giva kornen olika form och hårdhet kunde man bättre lämpa krutet för olika
ändamål. Under senare hälften av 1800-talet infördes det prismatiska krutet, som
möjliggjorde användandet av större projektiler med större utgångshastigheter.
Vid mitten av 1800-talet gjordes emellertid på kemiens område en del synnerligen
viktiga upptäckter, genom vilka man erhöll nya ämnen, som tack vare större
energiinnehåll voro mera än svartkrutet lämpade som sprängämnen och drivmedel för projektiler.
De båda för sprängämnestekniken så viktiga ämnena, bomuUskrutet och nitroglycerinen,
upptäcktes nämligen, det förra av Schönbein 1845 och det senare av Sobrero 1847.
BomuUskrutet framställdes av Schönbein genom att doppa bomull i en blandning
av salpetersyra och svavelsyra. Den erhållna produkten förbrinner fullständigt utan
fast återstod och exploderar vid kraftigt slag.
Detta krut, på vilket man till en början ställde stora förhoppningar, visade sig vara av
en mycket nyckfull natur, och många och svåra voro de olyckor, som inträffade under den
första tid, som ämnet framställdes i fabriksmässig skala. Först sedan engelsmannen Abel
1865 anvisat metoder för framställningen av ett rent bomullskrut, fritt från instabila
föroreningar, kunde tillverkningen taga ny fart. Han föreskrev nämligen, att bomuUskrutet
ej endast skulle kokas utan även sönderskäras till korta fibrer, och betjänade sig för
detta ändamål av den inom pappersfabrikerna använda holländaren. Bomullens
struktur förändras ej genom nitreringen, och enbart genom kokning, även intensiv sådan,
kunna de instabila föroreningarna ej borttagas. Först genom fibrernas sönderdelning
är en fullkomlig uttvättning möjlig. Sedan Abel anvisat metoden för framställning av
ett stabilt bomullkrut, har denna produkt fått en stor och vidsträckt användning
som sprängämne i torpeder, minor o. d. Det ingår vidare som huvudbeståndsdel i
rök-svagt krut och i celluloid samt är en viktig beståndsdel i den moderna dynamiten.
Ehuru Sobrero insåg, att han i den av honom upptäckta nitroglycerinen hade ett
explosivämne, som kunde utveckla oerhörd kraft, lyckades han aldrig föra sin upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>