Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI.
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
Av civilingenjör Ovar Berg ström och kapten Gunnar Bark.
HISTORIK.
Av alla sprängämnen är svartkrutet det äldsta. Åsikterna om dess tidigaste
framträdande gå mycket isär. Somliga göra gällande, att svartkrutliknande explosiva blandningar
redan före vår tideräkning varit kända av Österlandets folk och stödja därvid sin åsikt
på att i vissa trakter av Kina och Ostindien, där kalisalpeter utvittrar ur jorden, dennas
egenskap att hastigt förbränna glödande kol redan tidigt skulle hava utnyttjats. Troligt
är också, att kunskapen om denna salpeterns egenskap förts till vår världsdel av indier
och kineser. Man vill även göra gällande, att den »grekiska elden» varit en föregångare
till svartkrutet. Emellertid innehöll denna enligt senare tiders forskningar till en början
endast beck, svavel och harts. Senare gjordes olika tillsatser för att större verkan skulle
åstadkommas, men först under 13:e århundradet synes salpeter hava ingått däri.
Svartkrutliknande blandningar tyckas dock hava varit kända både i Öster- och Västerlanden,
innan svartkrutet med sin nuvarande sammansättning framträdde. Vem som först
använde svartkrutets kraft för framdrivande av projektiler är ej fullt utrett. Förtjänsten
härav tillskrives en munk i Freiburg vid namn Berthold Schwartz, och uppfinningen
anses vara gjord av honom under första fjärdedelen av 1300-talet. I England vill man
göra gällande, att den engelske franciskanmunken Roger Bacon redan 1284 skulle ha
känt krutets drivkraft. Uppfinningen av skjutvapen måste dock tillskrivas Schwartz,
och dessa vapens första framträdande skulle enligt säker källa datera sig från 1313.
I över 500 år förblev svartkrutet det enda drivmedlet för skjutvapen.
I Tyskland och Frankrike kommo emellertid skjut vapnen ej så snart i mera allmänt
bruk. Att det dröjde länge, innan de infördes i krigföringen, berodde på att de ej ansågos
förenliga vare sig med riddartidens tänkesätt eller den tidens religiösa åsikter. Kanoner
och mörsare användes dock i ett sjöslag vid Sevilla år 1330, och en del tyska arméer voro
redan i mitten av 1300-talet utrustade med kanoner. Här i Norden torde krutet första
gången ha använts under den danske konungen Valdemar IV:s krig mot lybeckarna
1361. Till vårt land kom krutet i början av 1400-talet genom lybeckarna. Av Stockholms
stads äldsta i behåll varande räkenskaper (av 1431) har man sig bekant, att både krut
och kanoner då funnos. År 1464 fanns en på ordinarie stat uppförd krutmakare i
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
