- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
767

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Metoder för praktisk provning av sprängämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METODER FÖR PRAKTISK PROVNING AV SPRÄNGÄMNEN.

767

Fig. 482. Mörsare för provning av
sprängämnen.

pendel. Fig. 482 visar konstruktionen av en sådan. I själva mörsaren finnes ett
ladd-ningsrum, utanför vilket en projektil med viss vikt insättes. Vid skottlossningen kastas
mörsaren genom rekylverkan bakåt, ocb genom att mäta utslaget får man ett mått på
arbetsförmågan.

För mätning av detonationsbastigbeten finnas
tvenne metoder, vilka efter uppfinnarna benämnas
den METTEGANska och den DAUTRicsska. — Den förra
metoden fordrar en tämligen invecklad apparatur och
långa sprängämnessträngar. Apparaten består av en
hastigt roterande, sotad skiva A, som drives medelst
en elektrisk motor, en tachometer för mätning av
den momentana rotationshastigheten samt två eller
flera gnistinduktorer. Anordningarna framgå av
vid-stående schematiska bild 483. Ovanför den roterande
skivan A sitta tvenne platinastift B. Det ena av dessa
är förbundet med ena polen på sekundärlindningen på
gnistinduktorn C, under det att den andra polen är
förbunden med det roterande systemets icke
strömförande massa. Primärledningen är direkt förbunden
med en strömkälla på så sätt, att den ena tilledningen
går genom sprängämnessträngen. Den andra
gnistinduktorn D är från samma strömkälla inkopplad på
samma sätt. De ledningstrådar till primärkretsarna,
som passera
sprängämnessträngen, placeras på
ett visst, noggrant
uppmätt avstånd från
varandra. Vid skjutningen
brytes primärströmmen
till gnistinduktorerna,
och gnistor hoppa över
mellan platinaspetsarna
och den roterande
trumman. På dennas sotade
yta uppstå genom
gnistorna skarpt markerade
märken. På grund av
att ett visst tidsmoment
hinner förflyta från det
att strömmen brytes i
den första
primärledningen, till dess den brytes
i den andra, hinner

trumman röra sig ett litet stycke. Då man nu känner avståndet mellan
ledningstrådarna i sprängämnessträngen, trummans rotationshastighet och avståndet mellan
de båda märkena, kan man beräkna sprängämnets detonationshastighet. Man
behöver dock för att få säkra värden så långa strängar som 2 meter och däröver.

Fig. 483. Mettegans apparatur för bestämning av
detonationshastighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free