Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Krut - Svartkrut. Tillverkningen av svartkrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUT. TILLVERKNINGEN AV SVARTKRUT. 795
indiska saltet som möjligt, varför man i alla länder själv sökte fylla behovet. I vårt
land började Gustav Vasa anställa s. k. salpeters judare, vilka voro statstjänstemän.
De skulle ur källare, ur jorden under stall, ladugårdar och uthus tillvarataga och utluttra
befintlig salpeterjord. Till följd av våra många krig ökades behovet ständigt, och omkring
år 1750 började s. k. salpeterlador anläggas, varvid man mera rationellt kunde erhålla
salpeter. På ett golv av stampad lera lades härvid varvtals med ruttna frukter, växter,
delar av djur, exkrementer m. m. Varje varv skildes av ett lager av kvistar, kalk och
askblandad jord och fuktades med urin, gödselvatten, byklut och dylikt. Sedan allt
väl ruttnat, omskyfflades massan tidtals, för att luften lättare skulle få tillträde. Massan
urlakades efter 3—4 år, och lösningen silades genom ett lager av träaska, varvid bildad
salpeter omsattes till kalisalpeter, vilken sedan ytterligare måste genomgå
reningsprocesser och omkristallisationer.
Sedan de mäktiga lagren av natronsalpeter i Chile och av kalisalter i Tyskland
börjat tillvaratagas, fylles numera behovet genom den s. k. konversionssalpetern.
NaN03 + KC1 UZZi NaCl + KN03
natronsalpeter kaliumklorid natriumklorid kalisalpeter
Natronsalpetern omsättes med kaliumklorid under värme i mättade lösningar, varvid
under fortsatt kokning huvudmängden av den bildade, mera svårlösliga natriumkloriden
(koksalt) bringas att falla ut och avfiltreras. Vid avsvalning utfaller därpå kalisalpeter.
På grund av den omständigheten att koksalt är ungefär lika lösligt i varmt som kallt
vatten, är det blott en ytterst ringa del därav, som följer med i kalisalpetern. Genom
några upprepade reningar erhålles en mycket ren vara med högst O.oi % klor. För att
prova en salpeters renhetsgrad är det till fyllest att undersöka klorhalten, ty alla övriga
ursprungliga föroreningar äro avsevärt lättare att taga bort.
För vissa billigare bergkrutsorter har renad natronsalpeter även kommit till
användning. Denna är emellertid fuktkänslig, varför man huvudsakligen i varmare och torra
trakter kan använda den, eller också måste det färdiga krutet förpackas hermetiskt.
Ammoniumsalpeter skulle giva det kraftigaste krutet, ty den lämnar vid förbränningen
uteslutande gaser, men då dess hygroskopicitet är ännu större än natronsalpeterns, har
ett sådant svartkrut tyvärr fått ringa praktisk användning.
Tillverkningen av svartkrut.
Denna fabrikation är icke en kemisk utan en rent mekanisk process. Träkolet är
den brännbara substansen. Salpetern lämnar det för förbränningen erforderliga syret.
Svavlet gör krutet mera lättantändligt och kan dessutom anses som ett bindemedel.
För att förbränningen och effekten av krutet skall bliva den bästa möjliga, böra molekyler
av de syregivande och syreupptagande ämnena vara i varandras omedelbara närhet.
Härav följer, att råvarorna böra vara ytterst finfördelade och omsorgsfullt blandade
med varandra. Vidare bör krutsatsen allt efter behovet pressas till viss täthet.
I äldsta tider finfördelades, blandades och komprimerades krutsatsen i en operation,
tidigast i s. k. stampar, senare i s. k. kollergångar. Ett stampverk är ingenting annat
än en rad bredvid varandra stående mortlar, där mortelstötarna eller de s. k. stamparna
drivas mekaniskt. För undvikande av för stora dammförluster och explosioner fuktades
de invägda råvarorna. Lång tid erfordras för ordentlig finfördelning och god blandning.
En stamp har också ringa kapacitet. Men framför allt är detta tillverkningssätt mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
