Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Krut - Nitroglycerinkrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUT. NITROGLYCERINKRUT.
803
tidigt och högt maximitryck, det trögare B ett senare och lägre. Krutet A utnyttjas
bättre, ty de utrusande gaserna ha lägre tryck, men å andra sidan anstränger det
vapnet onödigt. Idealet för ett krut skulle vara den gasutveckling, som representeras av
linjen M—M, medeltrycket i vapnet. Förhållandet mellan medel- och maximitryck
utgör därför en bedömningsfaktor för ett krut. För kulgevär t. ex. är värdet c:a 0.4,
för hagelgevär 0.3. Ju högre värdet är, desto bättre utnyttjas vapnet och desto trögare
och mera progressivt är krutet. Man erhåller detta genom att öka krutets gasutveckling
under förbränningen. Härvid kan man gå två vägar. Antingen få krutkornen, som redan
sagts, sådan form, att den brinnande ytan ökas — krut med flera kanaler —, eller också
tillverkas krutet av livligare brinnande massa med högre kvävehalt, varpå det
ytbehand-las med fasta gelatineringsmedel, så att hastigheten vid förbränningens början dämpas.
För att få en uppfattning om hur stor del det är av den i ett krut inneboende
energien, som kommer projektilen till godo, torde följande värden för ett gevärskrut vara
klargörande.
Projektilens mynningsenergi................................................33 %
Till loppet avgivet värme..................................................23 »
Rekylenergi................................................................ 1 »
Krutgasernas värme och rörelseenergi ......................................43 »
Hos svartkruten komma blott c:a 20 % av energien projektilen till godo.
En ständig strid har stått om vilket av de båda röksvaga krutslagen, som varit
det andra överlägset. Denna hårda konkurrens har gjort, att man nu, tack vare ständiga
förbättringar vid kruttillverkningen, har svårt att avgöra, vilket som är det bästa.
Man kan dock säga, att nitroglycerinkruten äro mera energirika och utan tillsatta
dämpningsmedel giva större utbränningar i loppen,
att de äro mera lättantändliga och brinna bättre vid låga tryck samt torde ej i samma
grad som nitrocellulosakruten giva upphov till abnorma tryckstegringar, då man ökar
krutladdningen över normalt,
att krut med flyktiga gelatineringsmedel äro ballistiskt instabila, om lösningsmedlet
ej i tillräcklig grad avlägsnats,
att nitroglycerinkruten äro mera okänsliga för fukt,
att det hittills endast varit nitrocellulosakruten, som varaktigt kunnat kemiskt
progressivbehandlas, men att detta nu torde ha lyckats även med nitroglycerinkruten.
En sammanställning av vissa för kruten karakteristiska värden torde ge en klar
överblick av skillnaden mellan de olika krutslagen. För jämförelse ha motsvarande
värden för svartkrutet medtagits, se tabell 2 och 3.
Tabell 2. Egenskaper hos olika krutsorter.
Krutslag. [-Förbrännings-värme-] {+Förbrän- nings- värme+} Qv. Kal/kg Krutets
arbetsfaktor 0.425 x Qv. mt/kg Utvecklad mängd gas av 1 kg krut vid 0° och 760 m/m liter/kg [-Förbrän-ningstemp.-] {+Förbrän- ningstemp.+} °C Krutets specifika tryck. kg/cm2
Svartkrut 680 290 300 2 700 3 300
Brunkrut 775 330 350 2 200 3 280
Nitrocellulosakrut 820 350 910 2 350 9 000
Nitroglycerin- » (dämpat) .... 970 415 860 2 450 9 050
> > (odämpat) .... 1410 600 795 2 900 9 600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
