Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Krut - Nitroglycerinkrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
Tabell 3. Olika krutsorters förhållande vid skjutning.
Vapen. Krutslag. Krutets
tillverknings-dim. m/m [-Kaliber-] {+Kali- ber+} m/m Proj. vikt gr Laddn. vikt gr [-Ut-gångs-hastig-het-] {+Ut- gångs- hastig- het+} m/sek. [-Maximitryck-] {+Maxi- mi- tryck+} atm. [-Nyttigt-] {+Nyt- tigt+} arbete mkg/ gram.
12 mm gev. m/67. Svartkrut (hand-
gevärs) .... — 12.17 24 4.2 400 47
8 > > m/67—89 Nitrocellulosa:
blad 0.45-2.0-2.0 8.0 14.5 2.4 620 2 200 119
6.5 > > m/96. > > 0.5 -2.5-2.5 6.5 10.1 2.25 720 2 950 118
> » > > Nitroglycerin » 0.3 -1.5-1.5 > > 3 000 118
> > > > Nitrocellulosa pro-
gressivt: blad . 0.6 -2.0-2.0 > 2.75 730 2 600 100
> > > > > > > 9.0 3.00 840 3 150 107
kg kg
12 cm kanon .... Svartkrut kubiskt 10—13 117 16.8 3.700 475 2 250 53
Nitrocellulosa:
blad 1.5 -8.0-8.0 > > 1.575 543 1990 160
> rör D = 6.8d = 2.8 • > 2.285 600 1980 134
Nitroglycerin: ark tjocklek 0.75 » 17.0 2.000 598 2 060 155
Fig. 517. A strimmelkrut. B och D rörkrut.
C krut med 7 hål.
Arbetsfaktorn angiver den största energimängd som — teoretiskt sett — kan erhållas
ur ett kg krut. De röksvaga kruten utveckla omkring tre gånger mera gas per kg än
svartkruten. F örbränningstempera
turen och sp. trycket äro beroende av
laddningstätheten och ökas med
denna. Observera svartkrutets
anmärkningsvärt höga förbränningst
empera-tur. Specifika trycket kan beräknas ur
utvecklad mängd gas och ur
förbrän-ningstemperaturen och är ett mått på
det maximitryck, man för viss
ladd-ningstäthet kan ernå.
Sista kolumnen i tabell 3 ger det
arbete i mkg per gram krut, som i
form av rörelseenergi finns hos
projektilen, då den lämnar mynningen.
De röksvaga kruten ge 2—3 gånger
större nyttigt arbete än svartkrut, och
man har genom att övergå till dessa
vunnit ökad effekt, ökade skottvidder,
utan att genom högre tryck
överanstränga vapnen. Hos gevären har man
kunnat minska kalibern. I kanonerna
hava svartkrutsladdningarna krävt stora laddningsrum. Vid nykonstruktion för rökfritt
krut har därför den döda eldrörsvikten kunnat nedbringas, en betydelsefull sak för
det rörliga artilleriet. Genom att använda progressivt krut förmår man ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
