Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Slipningens tekniska frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLIPNINGENS TEKNISKA FRÅGOR.
863
möjliggjort, att man vid tidningspapperstillverkningen kunnat gå upp till så stora
hastigheter som nu är fallet. Då alltså smörj ighetsgraden varierar med det specifika sliptrycket,
blir det nödvändigt att hålla detta tryck så konstant som möjligt. Man har också vid
slipstolarnas utförande numera tagit väl vara på de möjligheter, man har i detta
hänseende, samt gjort sliparna med så stora sammanhängande slipytor som möjligt, för att
den effektiva beröringsytan ej skall variera alltför mycket. Vidare har man förbättrat
regleringsanordningarna för att hålla stenens varvtal så konstant som möjligt.
Produktionskapaciteten. En slipstens kapacitet eller avverkningsförmåga är
beroende av ett flertal faktorer, av vilka följande äro de viktigaste. För det första vill man ha
så stor del som möjligt av slipstenens periferi i beröring med veden, denna längd kallar
man sliplängden. Man kan uppdela denna på ett flertal olika trycklådor, vilket
var det vanliga förr, eller man kan ha en enda sammanhängande sliplängd, vilket är fallet
vid stetige Schleijer. Sedan har givetvis slipstenens bredd inverkan på
avverkningsförmågan, ty med stigande stenbredd kan man ha ökad vedlängd. Slipytan blir
alltså produkten av sliplängden och slipvedens längd. Därtill kommer att man vid
små sliplängder ej kan räkna med mer än 75 % av slipytan som effektiv beröringsyta
mellan stenen och veden. Då man har stor sliplängd däremot kan man räkna med 90 å
95 % av slipytan som effektiv. Vidare inverkar på kapaciteten stenens periferihastighet,
vilken räknas i m pr min. Vid stora diametrar blir, för samma periferihastighet,
centrifu-galkraften mindre, varför man för stora diametrar kan gå till högre periferihastigheter
än för de små diametrarna.
Slutligen inverkar, som ovan framhållits, det specifika sliptrycket på stenens
awerk-ningsförmåga. Till dessa nu nämnda faktorer komma ytterligare som bidragande sådana
stensorten och stenens skärpningsgrad samt slutligen även vedens beskaffenhet.
Amerika hade på 1890-talet en våldsam industriell och ekonomisk expansion,
vilken förde med sig en dittills oanad utveckling av tidningspressen. Från denna tid
daterar sig »pressens» stora inflytande i Amerika. De tekniska förbättringarna inom
tryckeritekniken hade vid denna tid kommit så långt, att tidningarna kunde utgivas i
jätteupplagor, ty rotationspressen, som alltsedan densammas uppfinnande omkring
år 1850 ideligen förbättrats, var nu på 1890-talet tekniskt genomarbetad. Följden blev,
att tidningarnas upplagor hastigt växte, och därmed steg behovet av tidningspapper
oerhört. Men samtidigt ökades kravet på tidningspapperets kvalitet, ty nu skulle detta
papper hålla i de hastigt gående rotationsmaskinerna.
Dessa förhållanden gjorde, att tidningspappersproducenterna ställdes inför helt nya
problem — ofantligt ökad produktion samt bättre och jämnare kvalitet. Men en sådan
produktionsökning kunde man rakt inte tänka sig med de tidningspappersmaskiner,
som man hittills varit van vid, med hastigheter på bara 80 å 90 m pr minut. En helt annan
hastighet på dessa maskiner blev därför nödvändig. Men tidningspapper utgjordes till
3/4 av slipmassa, och därför föll detta tekniska problem i första handen på sliperierna,
och det blev dessa, som nu måste förbättras. I Amerika gick man också in för att grundligt
omarbeta hela slipmassetillverkningen, detta var i mitten av 1890-talet. Det gällde alltså
att öka slipapparaternas kapaciteter avsevärt över den gräns, där de tidigare stått och
stampat i åratal, ty slipapparaterna hade vid denna tid standardiserats till några få
typer, och utvecklingen hade stelnat i dessa små standardutföranden. Men ej nog med
att kapaciteten måste ökas — även kvaliteten ville man förbättra för att därigenom kunna
öka tidningspapperets hållfasthet utan att behöva öka sulfitcellulosamängden. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
