Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Apparater för slipmassans behandling - Slipmassans provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
SLIPM ASSEFABRIKATIONEN.
förlägges till de skogrika länderna, t. ex. Kanada och Skandinavien, till skillnad mot det
äldre systemet, där de skogrika länderna endast producera slipmassan och cellulosan,
under det att tidningspapperet tillverkades i de stora kulturländerna. Det är särskilt i
Amerika, som utvecklingen gått i denna riktning.
Det är emellertid ganska stor mängd slipmassa, som ej förbrukas på platsen, utan
måste transporteras till ett pappersbruk. I detta fall måste slipmassan befrias från
vattnet, och härvid levererar man slipmassan antingen som torr vara eller som våt
massa. I förra fallet med luftfuktighet, c:a 9 % vatten, och i senare fallet med c:a 50 %
vatten. Den slipmassa, som skall levereras på detta sätt, upptages på särskilda
upptag-ningsmaskiner, så att man får tjocka ark. Skall slip massan torkas, få dessa ark gå till
torkanläggningen för att där torkas på vanligt sätt, varpå de torkade arken emballeras
som balar på samma sätt som vid cellulosan. Skall slipmassan levereras som våt massa,
lägger man de vattenhaltiga arken, vars torrhalt är 30 å 35 %, i en hydraulisk press och
utsätter dem däri för ett högt tryck, varigenom torrhalten höjes till 50 % lufttorr massa.
Sådan slipmassa emballeras och levereras som våt slipmassa.
Slipmassans provning.
Som ovan framhållits har man numera mycket större fordringar på slip massa, än
vad som förr var fallet. Därför kontrollerar man numera sliperiernas arbetssätt samt
provar den erhållna slipmassan i flera hänseenden. I det följande skall redogöras för de
provningar, som man vanligen gör i ett sliperi.
Provning av blåglas. Ett enkelt prov, som ger en ganska god uppfattning
om massans finhet, är blåglasprovet. Det tillgår så, att ett litet prov av slip massa
uttaget från en slipapparat utspädes till lämplig koncentration, och denna fiberuppslamning
hälles på ett blått glas, infattat i en ram med kanten något högre än blåglaset, varigenom
ett tunt skikt av fiberuppslamningen blir liggande på blåglaset. Genom lämplig
belysning kan man tydligt se fibern avteckna sig mot det blåa glaset. Med denna enkla
provapparat kan man ganska bra bedöma, om massan är fin eller grov. Detta prov användes
för att bedöma om slipstenen behöver skärpas eller om den ännu ger tillräckligt bra
massa, så att man kan vänta med skärpningen.
Provning med faserkino. Denna apparat är gjord som en skioptikonapparat,
men så att bilden blir kraftigt förstorad. Fiberuppslamningen får strömma genom en smal,
springformad kanal med glas på båda sidor. Denna insättes i apparaten på den plats,
där plåten i vanliga fall placeras. Genom kraftig belysning får man en bild av fibren i
vattenskiktet, och denna bild låter man falla på en vit skärm eller vägg, varvid
förstoringen kan erhållas 115-, 200- eller 285-faldig. Vid sådan förstoring är det mycket lätt
att se alla fiber, även de minsta. Vidare kan man låta fibervattnet sakta strömma fram,
varigenom man får en fortlöpande bildserie av fibern och därmed ett generalprov av
massan. När man vill, kan man stoppa vattnets framströmmande och få en stillastående
bild. Synfältet är ganska stort — den förstorade bilden på väggen är c:a 1.2 m i diameter.
Vidare kan man jämföra denna bild med en bild av standardprov, varigenom betydligt
bättre jämförelse erhålles, än om man skall göra jämförelsen med en »minnesbild». Betraktar
man en sådan bild av slip massa eller en bild i ett mikroskop, skall man finna, att slip massan
till stor del utgöres av tre kategorier av fiber. Detta synes på fig. 595 och 596, som visa
mikroskopiska bilder av kall- och varmslip. På båda bilderna synes det, att fibern utgöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
