Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Apparater för slipmassans behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
APPARATER FÖR SLIPMASSANS BEHANDLING.
883
% sulfit och 82 å 85 % slip, men detta är endast möjligt, om slip massan är god och har
stor filtbildningsförmåga. Vid tillverkning av slipmassa, som icke skall användas till
tidningspapper, är det däremot ofta ej så noga med slipmassans kvalitet, och i sådana fall
blandar man den erhållna raffinörmassan med den fina slip massan, och blandningen utgör
den slutliga slipmasseprodukten. Mängden raffinörmassa varierar högst betydligt allt
efter anordningarna samt efter de krav, man har på den fina slipmassan, men man kan
nog angiva 10 % av totala mängden slipmassa som genomsnittligt värde. Mängden
raffinörmassa är dock till största graden beroende på hur man sköter slipapparaterna.
Avvattnare. Då slipmassan på ovan beskrivet sätt blivit befriad från alla grova
partiklar och alltså är färdig för sitt användningsområde, så ha vi slipmassan i mycket
utspädd form — c:a % % fiber i vattenuppslamning. På vad sätt man än skall använda
slipmassan, måste denna utspädda fiberuppslamning först koncentreras. Detta sker i
särskilda apparater, s. k. avvattnare eller förtjockare. Allt efter de olika
betingelser, varunder de olika sliperierna arbeta, sker denna awattning mer eller mindre
långt, men i varje fall blir det huvudmängden av vattnet, som här borttages. Av sådana
avvattningsapparater finnes det en mångfald konstruktioner. De äro dock alla byggda
på den principen, att en fin metallduk på en roterande cylinder, nedsänkt i
fiberuppslam-ningen, får arbeta på så sätt, att vattnet rinner igenom metallduken och fibern blir
kvar-hållen av denna. Det blir emellertid vid alla dessa avvattnare mycket stora mängder av
fiber, som gå igenom metallduken och följa med vattnet. Skulle man nu låta detta vatten
gå bort, så vore därmed förenad en mycket stor fiberförlust. Så skedde även tidigare,
och då var fiberförlusten t. ex. 15 %. Sliperierna sköttes på den tiden f. ö. så slarvigt
och utan ringaste kontroll, att man ej kan angiva, vad förlusten i allmänhet var. Fall
funnos nog då, där förlusten var betydligt över 15 %. Detta gav ej endast ett minskat
utbyte och därmed sämre ekonomiskt resultat, utan det förde även med sig en mycket
stor olägenhet genom förorening av vattendragen. Numera har man emellertid alltid
ordnat så, att vid sliperierna går vattnet i cirkulation på så sätt, att det vatten, som
borttages i avvattnarna, tillsättes vid massans utspädning och därigenom återföres till
fabrikationssystemet. Härigenom kommer all fiber, som gått igenom metallduken i
avvattnarna, att återföras till systemet. Vid ett sådant slutet system blir fiberförlusten ingen
alls.
Som ovan framhölls ingår slipmassa i tidningspapper till inemot 85 %, och på grund
av den stora andel slipmassa intar i denna fabrikation är det synnerligen lämpligt att
kombinera tidningspappersbruk med slipmassetillverkning. I så fall förtjockar man
slipmassan från sliperiet till en stoff koncentration av 3 å 7 %, varpå denna
fiberuppslamning föres från sliperiet till tidningspappersbruket. Den vattenmängd, som härvid
medföljer slipmassan, kommer icke tillbaka från pappersbruket utan ersättes i sliperiet
genom färskvatten. I ett sådant system har sliperiet sitt cirkulationsvatten och
pappersbruket har sitt. Detta system för tidningspapperstillverkning är otvivelaktigt det bästa,
och på senare tid har detta system blivit allt mera använt; särskilt i Kanada och
Skandinavien har det vunnit insteg. I England, Frankrike och länder, som i likhet med dessa
sakna slipmassetillverkning, har man icke detta system utan importerar där såväl
sulfitcellulosan som slipmassan, den senare ofta som 50 %-ig våt massa. Vid dessa länders
tidningspappersbruk defibreras dessa fiberslag i holländeri och ingå därifrån i
fabrikationssystemet. Det förra systemet är givetvis att föredraga, och det vill synas som om
utvecklingen nu ginge i den riktningen, att tidningspapperstillverkningen allt mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
