Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Slipmassans provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
SLIPM ASSEFABRIKATIONEN.
underlaget, så att kärlet K kan beskickas med fiberuppslamning, utan att vatten rinner
ned till viran. Den undre delen T är konisk samt försedd med två utlopp för det
vatten, som rinner genom fibern. Dessa utlopp äro placerade ett i könens botten
samt ett en bit upp såsom ett sidorör.
Vid provets utförande häller man fiberuppslamningen, vars koncentration är
omkring 0.2 %, i K, med denna stängd av konen L. Därpå lyftes L, varvid
fiberuppslamningen strömmar ned på viran med den påföljden, att vatten rinner igenom viran, och på
denna bildas genast ett fiberskikt, som växer alltmera, under det att vattnet rinner
igenom fiberskiktet. Ju smörjigare massan är, desto svårare har vattnet att rinna igenom
fiberskiktet på viraduken, och desto mindre är den vattenmängd, som pr tidsenheten går
igenom viraduken och ned i T. Det vatten, som sålunda går igenom viraduken, samlas
i trattens nedre del, där det rinner ut genom bottenröret. Men detta avloppsrör är så
dimensionerat, att allt vatten ej skall hinna rinna bort genom detta rör, och följaktligen
stiger nivån i botten av T, och då vattennivån kommit till sidoröret, rinner vatten ut
genom detta. Ju smörjigare massan är, desto långsammare sker tillrinningen av vattnet till
T, och desto mindre vatten kommer i sidoröret och i kärlet B. Omvänt är förhållandet,
då massan har ringa smörjighetsgrad, d. v. s. är fri, ty då rinner vattnet så fort genom
fiberskiktet, att en mycket stor vattenmängd erhålles i B. Detta kärl har man graderat
uppifrån och nedåt (se fig. 597). Vattenmängden, som erhållits i detta kärl, avläses, och
denna avläsning utgör måttet på smörjigheten hos massan. I kärlet K hälldes från början
1 liter, och B är graderad för 1 liter. Är det t. ex. 260 cm3 vatten, som samlats i B, får man
vid avläsningen 740 cm3, och då anges massans smörjighet med 74.0 grader
Schopper-Riegler, vilket ofta betecknas S-Ra. Ju högre gradtalet är, desto smörjigare är massan.
Vid bestämningens utförande skall man ha 0.2 %-ig fiberuppslamning, men det är
svårt att göra en uppslamning, som har precis denna koncentration. Därför använder
man en koncentration, som är omkring 0.2 %, samt bestämmer efteråt den verkliga
koncentrationen och korrigerar gradtalet efter denna koncentration med tillhjälp av en
korrektionskurva uppgjord för olika koncentrationer. Så t. ex. erhölls för en och samma
massa följande gradtal med variation i koncentrationen.
0.133 % koncentration gav................................... 46.2 S. R.°
0.200 % > >..................................... 59.0 >
0.266 % > > 67.5 >
Ej enbart massakoncentrationen har inverkan på den hastighet, varmed vattnet
avrinner, utan även temperaturen påverkar densamma. Ju högre temperaturen är,
desto mera lättflutet blir vattnet, och härmed följer, att vattnet rinner fortare genom ett
fiberskikt vid hög temperatur än vid låg. Man vet även, att det är lättare att pressa bort
vatten från ett fiberskikt vid hög än vid låg temperatur. På grund av denjnverkan, som
temperaturen har på avrinningshastigheten, håller man vid bestämningarnas utförande
alltid en viss temperatur, t. ex. nära rumstemperaturen.
Så som här ovan beskrivits bestämningen av massans smörjighet och dennas
angivande i S-R°, får man ett uttryck för smörjigheten. Man talar ibland om massans
motsatta egenskap, nämligen en ringa grad av smörjighet, vilket kallas för massans
freeness, och bestämningen kallas då för freenessbestämning. Det tal, som man härvid
erhåller, kallas jreenessgrader. Själva bestämningen göres dock på samma sätt som här
ovan beskrivits, men skillnaden är, att mätkärlet B är graderat nedifrån och uppåt.
En massa, som lätt släpper vattnet och alltså ger stor vattenmängd i kärlet B, kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
