Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Slipmassans provning - Brunslip - Statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUNSLIP. STATISTIK.
887
för »f r i». Vid gradering av kärlet B nedifrån får man då ett högt värde på
freeness.
Provning av massans styrka. Detta prov utföres på så sätt, att man
på vanligt vis i arkformningsapparat gör ark av slipmassa, vilka ark sedan pressas
och torkas. Sålunda framställda ark undersökas på styrkan dels genom bestämning av
avslitningslängden och stundom Mullenprovet, dels genom bestämning av
rivnings-hållfastheten.
Brunslip.
Brunslip är en särskild kvalitet av slipmassa, och den framställes på så sätt, att veden
före slipningen värmes med direkt ånga i slutna kärl, varvid temperaturen höjes till
betydligt över 100° C. Denna värmning med ånga, den s. k. basningen, sker alltså under
övertryck. Veden blir härvid uppmjukad, och den efterföljande slipningen kan därför
utföras lättare, än vad fallet är med vanlig ved. Sådan vid hög temperatur basad ved ger
en slipmassa med längre fiber än vanlig slipmassa, och man kan använda denna massa,
vilken på grund av sin bruna färg kallas brunslip, till papper utan att behöva tillsätta
någon sulfitcellulosa.
Brunslip framställdes först i slutet på 1860-talet. Numera tillverkar man den på
följande sätt. I liggande pannor av järnplåt, 1.5 å 2.5 m i diameter samt 3 å 8 m långa,
vilka äro invändigt klädda med syrafast murning eller liknande skydd för syror, inlägges
veden för hand eller införes på vagnar. Därefter tillslutes pannan, direkt ånga insläppes,
och trycket höjes till omkring 6 atm. övertryck. Vid detta tryck får ångan inverka på
veden olika lång tid allt efter den kvalitet, man önskar. Det är nämligen så, att
med ökad tid blir veden allt mjukare och allt mera lättslipad men samtidigt allt
mörkare, varjämte utbytet av massa blir lägre. För olika behandlingstid får man
följande färg på massan:
för 6 timmar = ljust brun färg
> 8 å 10 > = medelbrun »
> 14 å 17 >• = mörkbrun *
Efter den bestämda tiden avblåses ångan, och veden uttages ur pannan. Vid
ång-behandlingen har en del utlösts ut veden, varigenom utbytet av slip massa blir avsevärt
mindre än 100 %, räknat på ursprunglig ved. Ju längre tid ångbehandlingen skett,
desto mindre blir utbytet, och detta torde nog variera mellan 60 och 70 %.
Brunslip har användning till en del tunna omslagspapper, t. ex. för emballering av
glasvaror.
Statistik.
Slipmassans huvudsakliga användning är till tidningspapper, vari slip ingår till
inemot 85 % — vanligen mellan 80 och 83 %. För c:a 10 år sedan var slipmassehalten
i tidningspapper allmänt 75 %, och ännu tidigare var tidningspapperets sammansättning
30 % sulfit och 70 % slip. Med åren har alltså halten slip i tidningspapper stigit alltmera,
och i vissa fall torde man nu kunna använda något mindre än 15 % sulfit. Förutom denna
användning ingår slip massa i många andra pappersslag, fast med lägre halter — vanligen
10 å 40 % slip. Sådana papper, som ha denna sliphalt, äro i synnerhet tryckpapper och
boktryckpapper av olika slag samt en del omslagspapper, där styrkan ej behöver vara så
stor, vidare tapetpapper, tändstickspapper o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
