- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
890

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Sulfatcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XIX.

SULFATCELLULOSAFABRIKATIONEN.

Av docent Erik Öman.

Till sulfatcellulosafabrikationen räknas i denna beskrivning även den rena
natron-cellulosatill verkningen. Den senare är äldre än den förra, men numera har sulfatcellulosan
nästan helt och hållet utträngt den gamla metoden. I Sverige och Finland, som äro
Europas förnämsta produktionsländer för denna cellulosa, finnes det numera ingen
natron-cellulosafabrik utan endast sulfatfabriker. I Amerika däremot finnas flera
natron-cellulosafabriker. Den historiska utvecklingen, som här nedan beskrives, kommer
följaktligen först att omfatta natroncellulosans framträdande samt därefter övergången till
sulfatfabrikationen.

Historik.

Redan i forntiden kände man till användandet av alkaliska lösningar för att bereda fiber
för papperstillverkning, och på 1760-talet gjorde Schäffer försök med kokning av halm
med alkalisk vätska, men arbetena ledde icke till något tekniskt resultat eller ens försök
i den riktningen. Flera andra liknande experiment gjordes i slutet av 1700- och början
av 1800-talet. I synnerhet var detta fallet, sedan man vid detta sekelskifte dels lärt sig
göra soda enligt Leblancs sodametod, dels fått en blekning§metod med klor. Allt
detta arbete förde emellertid ej till någon användbar metod för tillverkning av cellulosa
eller fiberprodukt. Orsaken härtill var, att man arbetade vid för låg temperatur — man
hade öppna kärl. Först sedan fransmannen Mellier år 1854 börjat koka halm med
3-%-ig natronlut i tillslutet kärl under tryck, varvid han använde temperaturer upp till
150°, samt engelsmannen Watt och amerikanen Burgess vid samma tid gjort liknande
kokningar med natronlut och trä, kunde man komma till en fiberprodukt användbar
till papper.

Den första fabriksmässiga tillverkningen igångsattes år 1860 i Pennsylvanien i
Amerika, och denna fabrikation synes redan från början ha gått bra. Fem år senare
byggdes den andra natroncellulosafabriken i Amerika vid Manayunk nära Philadelphia.
Det var troligen just vid denna fabrik, som bröderna Tilghman åren 1865—69 gjorde
sina försök med sulfitkokning. Då natroncellulosafabrikationens resultat förbättrades,
minskades emellertid intresset för Tilghmans sulfitmetod, och då därtill kom prisfall
på soda, som var natroncellulosafabrikens största utgiftspost, svalnade intresset för
sulfit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free