Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Sulfitcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Cellulosans bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CELLULOSANS BEARBETNING.
919
urkokt, så att en okokt hård kärna kvarstår. I separatorn slås då allt det lösa på ett
sådant flisstycke bort, och kärnan blir kvar osönderdelad. Skulle även denna splittras i
småbitar, komma dessa att förorena massan. Nu kan man lätt sila massan fri från
sådana hårda stycken.
Den från separatorn kommande massagröten utspädes vidare, så att den blir ganska
utspädd. Denna utspädda massa skall nu passera sandbord och silar för att avlägsna
föroreningar. Då massan går över sandborden, skola alla tunga partiklar få tillfälle att avsätta
sig på botten. Sådana föroreningar finnas i ganska stor mängd i massan, och dessas
ursprung är mycket olika. Det kan t. ex. vara sand, som kommer med veden in i kokaren,
samt vidare murbruksbitar, stenskärvor o. d. från murningama och så gipsbitar av
varierande storlek.
Massans silning. Efter sand bordet kommer massan till silarna. Här skall massan
befrias från alla fiberknippen och okokta partier. Silarna äro vanligtvis plansilar med
slitsor. Över dessa silar får den utspädda massan strömma, och härvid kommer vattnet
att gå igenom slitsorna och rinna av. Den fiber, som är frilagd, kommer härvid att följa
med vattnet ned genom slitsorna, under det att alla delar, som äro för stora för slitsorna,
komma, att stanna kvar på silarna. Det inträffar härvid lätt, att slitsorna sättas igen av
flisbitar eller fiberknippen, och för att rensa silarna låter man genom särskilda
vibrerings-organ vattnet strömma fram och tillbaka genom silarna, dock så att huvud mängden går
ned genom silen, medtagande den rena fibern. Genom samtidig vattenspolning på silarna
föras de stora bitar, som ej gå genom silarna, framåt för att vid silens ände upptagas och
föras till kollergång för att krossas. Bland dessa bitar återfinner man alla kvistar, ty dessa
bliva icke upplösta vid kokningen. I sulfitindustriens barndom tog man bort kvistarna
genom att borra ut dessa före stockarnas sönderhackande. Nu avskiljas kvistarna till
stor del i flissållen efter huggmaskinen, men en del av de mindre kvistarna kommer med
in i kokaren, och denna del avlägsnas vid silarna.
För att silningen skall gå bra, fordras det, att massan har ganska stor utspädning.
Man använder 400 å 450 m3 vatten på 1 ton massa, d. v. s. vid silarna arbetar man med en
fiberkoncentration av c:a x/4 %. Man har försökt att låta en del av detta vatten gå i retur
från urvattnarna tillbaka till silarna på samma sätt som inom sliperiet, där man har helt
slutet system och praktiskt taget låter allt vatten gå i retur. Här vid
cellulosafabrikationen låter emellertid detta sig ej göra, ty från fibern utlöses av vattnet en hel del syra samt
ej borttvättad lut och gips. Vid en cirkulation av vattnet skulle dessa ämnen anrikas i
vattnet, förorsakande en försämring av massakvaliteten. Man kan dock ordna med en
partiell cirkulation av vattnet vid silarna samt därigenom nedbringa vattenförbrukningen
något.
Den fiber, som med vattnet gått igenom silarna, är nu en 0.2 5 %-ig fiberuppslamning.
Denna måste först koncentreras upp till lämplig fiberkoncentration, innan den kan gå till
upptagningsmaskinen. Denna koncentrering eller avvattning, som man kallar den, sker i
särskilda apparater, s. k. avvattnare. Dessa äro gjorda så, att en cylinder med horisontell
axel och klädd med fin metallduk är inplacerad så, att den kan rotera i ett kärl med denna
fiberuppslamning. Vattnet får nu gå genom metallduken samt avlägsnas på lämpligt
sätt från siltrumman. Den förtjockade massan avgår från behållaren, och samtidigt
tillsättes en viss mängd av den utspädda fiberuppslamningen. Det vatten, som på detta sätt
avlägsnas från fibern och som utgör c:a 75 % av hela vattenkvantiteten, innehåller
emellertid en hel del fiber. Man har sökt att konstruera mera effektiva silar, varigenom
fiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
