Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Historik - Papperet i Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
HISTORIK.
Papperet i Kina.
I Kina fanns långt före vår tideräknings början en blomstrande och vitt utbredd
kultur, som stod högt. Där använde man sig av trä, i synnerhet bambuträ, för
uppteckning, men även tyg kom till användning. De kinesiska skrivtecknen målades
härvid med hårpenslar på dessa material. Exempel på dylik gammal kinesisk litteratur
äro de s. k. »b a m b u b ö c k e r n a», utgörande en beskrivning av de kinesiska
kejsarnas historia från år 2 000 till 200 f. Kr.
Trä var givetvis ett billigt material och därtill mycket beständigt, om det förvarades
inomhus, men det är obekvämt på grund av träskivornas tjocklek. Betydligt enklare,
var det då att använda tyg, och i synnerhet var sidentyg lämpligt att måla på, ty
sidenvävnaden är mycket tät och ger en ganska jämn yta. Men siden är dyrt, och det kunde
givetvis ej komma i fråga att använda detta till mer än de värdefullare uppteckningarna
eller till målning o. d. Man försökte då antagligen att förbättra det vanliga tygets,
linnetygets, yta i avsikt att göra tygets yta mera jämn. Detta kan man göra genom att blöta
och stampa linnetyget, vilket är en erfarenhet, som alltid göres, då linneväv många gånger
blivit tvättad.
Man vet visserligen ej med säkerhet, när och hur papperet uppfunnits, men antagligen
har uppfinningen gjorts på följande sätt. Vid linnetygets kraftiga blötning och stampning,
vilket för att få allt bättre yta drivits allt längre, har en hel del lösa fibrer kommit i vattnet,
eller ock har man sköljt det stampade tyget i vatten, varvid lösryckta fibrer kommit
i vattnet. Till slut har man på detta sätt rent av fått en fiberuppslamning i vatten. Av
sparsamhetsskäl har man sökt tillvarataga dessa fiber ur vattnet, vari de voro
uppslammade, vilket lättast sker genom att sila vattnet genom tyget, varvid fibrerna stanna
som ett skikt på tygets hela yta. Det har härvid omedelbart framgått, att tygets yta
förbättrats genom dessa fibrer på tyget. Därför har man säkerligen sökt driva denna
process allt längre, så att man fått allt mer och mer uppslammade fibrer och till slut så
mycket, att man vid silningen rent av fick ett sammanhängande fiberskikt på tygets
yta. Då man kommit så långt, har det endast återstått att försiktigt avdraga fiberskiktet
från tygets yta. Detta är lätt att göra, om fiberskiktet bara fått torka något först.
Därmed var uppfinningen av papper gjord, och sedan gällde det endast att närmare utforma
uppfinningen. Papper är alltså ett ark, som framställts ur fibrösa ämnen genom att från
varandra frilagda fibrer i vattenuppslamning uppsamlas på en duk eller ett nät, så att
vattnet avlägsnas genom avrinning, varigenom ett verkligt sammanhängande fiberskikt
bildas, vilket skikt kan ytterligare avvattnas genom pressning och torkning.
Det äldre kinesiska papperet var ej format, d. v. s. det hade oskarpa och tunna
kanter. Man kan härav sluta sig till, att fibrerna upptogos på en duk eller ett tyg, som
icke var inspänt i ram. Antagligen spände man tyget för hand. Det äldre kinesiska
papperet var vidare olimmat, men längre fram lärde man sig att limma det med stärkelse.
Redan så tidigt som i l:a århundradet e. Kr. hade Kina en papperstillverkning av
betydande mått, och råvaran var till övervägande del linnelump. De i tidigare litteratur
ofta förekommande uppgifterna, att det kinesiska papperet var gjort av bomull, äro
felaktiga. Mikroskopisk fiberbestämning av kinesiska pappersprover har visat, att linne
använts samt att bomull ej förekommer. Antagligen har man förväxlat charta
bamby-cina (= papper från Bambyx) med charta bombycina ( = bomullspapper).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
