Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Holländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
936
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
Fig. 612. Holländare.
År 1670 uppfann man emellertid en apparat, varmed fibern kunde bearbetas,
så att den önskade graden av hydratisering uppnåddes, och samtidigt kunde man
förkorta fibrerna — skära ned dem — till önskad fiberstorlek. Denna apparat, som först
kom i bruk i Holland, kallas holländare.
An holländare har det sedan dess gjorts ett ganska stort antal olika typer — mer eller
mindre komplicerade. I allmänhet hava dessa komplicerade holländarekonstruktioner
icke kommit till användning,
utan man har funnit den
ursprungliga, enkla typen vara
den för praktiskt bruk
lämpligaste.
Holländarens
konstruktion framgår av fig. 612. Den
har formen av ett tråg med
avrundade kortsidor samt
med en vertikal skiljevägg,
som delar tråget parallellt
med långsidorna, dock så att
denna mellanvägg endast
förekommer på mitten. I den
ena av dessa två avdelningar
i holländaren är det inlagt en
cylinder, en s. k. vals, med
horisontell axel, och på denna
vals sitta s. k. knivar
fast-satta parallellt med valsens
axel. Knivarna utgöras av
breda plåtar av stål eller
fosforbrons eller annan lämplig
metall eller t. o. m.
basalt-lava. Dessa knivar, som äro
fastsatta på valsen, skola vid valsens rotation arbeta mot andra knivar, som äro
fast-satta i holländarens botten, rakt under valsen. Knivarna i holländarens botten kallas för
underskäret. Valsen eller holländarkubben, som den tidigare kallades, är fastsatt på en axel,
vilken vanligen drives med rem. Axeln är lagrad utanför holländaren, och dessa lager
äro båda två höj- och sänkbara, varigenom man kan avpassa mellanrummet mellan
valsens knivar och underskäret och allt efter önskan öka eller minska detta avstånd. Denna
höjning resp, sänkning av valsen använder man sig av, då man vill minska resp, öka
den pressning, varmed fibern skall utsättas för, då den passerar mellan underskäret och
valsens knivar. Men holländarvalsen får ej vara fast upplagrad utan skall hava möjlighet
att höja sig, om mellan knivarna inkommer en stor kvantitet fibrer. Därför äro valsens
lager placerade på hävarmar, som tillåta lagrens höjning och sänkning, och genom
belastning av hävarmarna med vikter kan man öka belastningen av valsen och därigenom
öka det s. k. malningstrycket.
Holländarens botten sluttar åt olika håll för att därigenom åstadkomma massans
kontinuerliga strömmande runt i holländaren. Genom valsens rotation dragés massan in
under valsen och följer med denna uppåt en bit, ty bakom underskäret är holländarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
