Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Holländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIBERNS BEREDANDE FÖR PAPPERSTILLVERKNING. HOLLÄNDARE.
937
botten upphöjd — det är den s. k. sadeln. Över denna kant kastas massan vid valsens
rotation och kommer därigenom att ligga på en betydligt högre nivå efter valsen än före
densamma. Denna nivåskillnad i holländaren ger rörelse åt fiberuppslamningen, som
därigenom kommer att långsamt rinna framåt i holländaren och oupphörligt passera
mellan valsen och underskäret. I allmänhet kan man räkna med en omloppstid av 1 å 2
min. för massan i holländaren. Fiberkoncentrationen i holländaren är i allmänhet
omkring 5 % men kan i vissa fall hållas så hög som 8 %.
Valsen roterar med en periferihastighet av 8 å 10 m pr sek, och vid denna rotation
slungas fibermassan utåt med ganska stor kraft. Valsen måste därför vara skyddad av
en huv, som helt och hållet omsluter den delen av valsen, som befinner sig ovanför
holländarens överkant. Det är endast den lilla del av valsen, som befinner sig ovanför
massanivån på inloppssidan, som är synlig, och ofta är även denna del skyddad genom en
nedhängande läder- eller gummiskiva. Härigenom förhindras all stänkning vid valsens snabba
rotation.
Knivarna placeras i valsen vanligen i grupper på så sätt, att 3 å 5 knivar sättas på ett
avstånd av 10 å 30 mm mellan knivarna, och mellan varje sådan grupp göres ett
mellanrum på 65 å 80 mm. Genom en sådan uppdelning av knivarna i grupper blir det bättre
»drag» i holländaren, än om knivarna placerades runt hela valsen på lika inbördes avstånd.
Detta bättre »drag» i holländaren vill man hava för att därigenom få in tillräckligt med
massa mellan knivarna. Blir draget mycket dåligt, kan det nämligen inträffa, att alltför
litet massa rinner till framför valsen och att alltså avverkningsförmågan hos valsen blir
liten, vilket ger en ökad omloppstid för massan i holländaren och därmed en ökad tid
för varje holländarefyllning. Dåligt drag i holländaren kan även ha viss inverkan på
knivarnas malningsverkan och därmed på massans kvalitet. Knivarnas fria delar utanför
valsens cylinderyta är 40 å 45 mm, men med tiden slitas knivarna, och då den fria delen
av knivarna nedgått till 25 mm, brukar man ersätta dem med nya knivar.
Underskäret består av knivar liknande dem, som sitta i valsen, men dessa
underskärs-knivar sättas vanligen tätare, nämligen på ett avstånd av 1 å 2 gånger knivbredden, och
ofta äro knivarna i underskäret placerade i två grupper. Det har gjorts försök med
höj-och sänkbart underskär,
men denna
konstruktion har icke visat sig
vara ändamålsenlig. I
underskäret använder
man vanligen något
smalare knivar än i
valsen.
Holländarna göras
vanligen i storlekar
4 å 6 m3, men storlekar
ned under 1 m3
förekomma ännu, och
likaledes förekomma
storlekar på 8 å 10 m3.
Holländarna arbeta
periodiskt, nämligen så, att
för varje charge tillsät-
Fig. 613. Holländeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
