- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
939

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Holländare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FIBERNS BEREDANDE FÖR PAPPERSTILLVERKNING. HOLLÄNDARE.

939

Drives målningen och därmed hydratiseringen mycket långt, blir fibern alltigenom
geléartad, och när man tillverkar papper av sådan fiber, blir detta genomlysande eller
transparent, som det vanligen kallas. För visst papper är denna egenskap eftersträvad,
under det att man vid andra papper omsorgsfullt söker undvika även en ringa grad av
transparenthet. Exempel på förra slaget är smörpapper, s. k. greaseproofpapper, och för
senare slaget är tidningspapper ett typiskt fall.

Av det ovan anförda har framgått, att fiberns smörjighet ökar med malningstiden.
Det är emellertid även andra faktorer, som härvid hava inverkan, nämligen
fiberupp-slamningens koncentration
samt framför allt knivarnas
bredd. Ju högre
koncentration det är i massan, samt
ju bredare knivar man har,
desto mera smörj ig blir
massan. Så t. ex. använder
man valsknivar med 6 å 7
mm bredd och underskär
med 3 å 4 mm, då man
skall göra massa, som är
riktigt fri, under det att
11 å 15 mm valsknivar och
8 å 12 mm underskär
användas, då man skall
tillverka kraftpapper. Vid
tillverkning av smörpapper,

där massan skall vara så smörjig som möjligt, har man mycket breda knivar (fig. 615)
och gör då dessa ofta ej av metall utan av basaltlava. Vidare använder man i
allmänhet olika malningstryck, d. v. s. valsens tryck mot underskäret, då man gör fri
och smörjig massa. Detta malningstryck eller det specifika valstrycket angives i kg
pr cm 2 samt hålles vid c:a 10, då smörjig massa skall malas, samt högre, t. ex. 12 å 18,
då massan skall malas, så att den icke blir smörjig. Det lägre specifika valstrycket vid
den smörjiga massans tillverkning använder man för att minska fibrernas avkortning
och sönderklippning, vilket eljest skulle gå mycket långt på grund av den långa,
malningstiden.

Malningsarbetet. Vid fiberns bearbetning i holländare åtgår ganska stor kraft,
och man har intresse av att undersöka hur stor denna kraftåtgång är i olika fall. Först
ha vi det rena malningsarbetet, därefter erfordras kraft för att sätta fibermassan i
rotation, då den föres med valsen och bibringas dennas hastighet, och slutligen går en del
kraft förlorad genom lagerfriktion. Den totala kraftåtgången kan uttryckas med
följande formler:

N = Nm + Nr + NI

N är den totala kraftåtgången

Nm är kraften för målningen

Nr » » för massans hastighetsökning

NI » » för friktionens övervinnande.

Fig. 615. Holländarvals.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0953.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free