Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Holländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
938
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
tes den bestämda mängden vatten, fiber och övriga ämnen, varpå målningen sker under
viss tid, t. ex. P/2 a 5 timmar. I vissa fall tager malningstiden ända till 15 å 20 timmar.
Den färdigmalda massan avtappas då från holländaren genom avtappningsöppningar i
holländarens botten, varpå holländaren spolas ren med vatten. Därefter startas för
en ny charge. I ett hoUänderi har man en hel rad sådana holländare, som i tur
och ordning beskickas, få arbeta den bestämda malningstiden samt därpå tömmas
(se fig. 613).
Fig. 614. Malnirigsgradskurva.
Fiberns bearbetning. I holländaren bearbetas fibern, för att den skall få de
egenskaper, som äro önskvärda för det papper, som skall framställas. Denna fiberns
bearbetning i holländare är av två vitt skilda slag, vilket även framgått av beskrivningen
av holländarens arbetssätt. Dels skall fibern
kortas av och uppspjälkas, så att mindre
fibrer erhållas, dels skall fibern bearbetas, så
att dess yta blir mer eller mindre kraftigt
omvandlad till gel genom cellulosans
hydrati-sering. Om fibern males i holländare, och i
synnerhet om man därvid har hög
fiberkoncentration samt mycket breda knivar, så skall man
finna, att massan snart börjar ändra sin
egenskap därhän, att den börjar bliva »smörjig» samt
endast svårligen tillåter vattnet att avgå, då
man försöker krama eller pressa bort detta. Ju
längre målningen fortsättes, desto mera utpräglad
blir denna massans smörjiga konsistens. I
pappersfabrikationen talar man därför om smörj ig
och icke smörjig massa, den senare kallas ofta
»fri massa», och här i vårt land har man använt benämningen »rysk massa», vilket
uttryck är en försvenskning av den tyska benämningen »rösch», som i Tyskland
användes som motsats till »schmierig».
Den smörjiga egenskapen hos fibern kommer från cellulosans hydratisering vid fiberns
mekaniska bearbetning. Härvid bliva fiberns ytor kemiskt omvandlade, och ytskiktet får
geléartad konsistens. Ju längre bearbetningen av fibern fortsätter, desto kraftigare blir
gelbildningen, och desto smörjigare blir massan. Denna omvandling av fiberns yta till gel
har den allra största betydelse för filtbildningen vid pappersframställningen. Det är
nämligen detta tunna skikt av gel på fiberns yta, som orsakar att de olika fibrerna
sammanfogas vid torkning av ett fuktigt pappersark. Denna sammanfogning, eller man skulle
lika gärna kunna kalla det för sammanklistring, av fibrer förstärkes, om det fuktiga
pappersarket pressas. Papperets styrka ökar nämligen med trycket vid den fuktiga
pappersbanans pressning. Detta förhållande är ett bevis för, att det är sammanklistringen
av de olika fibrerna vid varandra, som ger papperet dess styrka. Ovan sades, att med
fortsatt målning ökade fiberns smörjighet mer och mer. Det visar sig också, att papperets
styrka ökar med malningstiden ungefär så som framgår av skissen i fig. 614. Med
malningstiden ökar papperets styrka i början mycket kraftigt sedan långsamt, för att, sedan
maximalvärdet är uppnått, sjunka ganska sakta. Den ökade styrkan är en följd av den
ökade målningen och den därvid bildade geléhinnan på fiberytan, vilken tjänar som
ett sammanfogningsmedel för de olika fibrerna vid varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
