- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
947

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Historik - Pappersmaskinen och fiberråvaran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN OCH FIBERRÅVARAN. 947

Den pappersmaskin, varom här ovan talats, är den typ, som har planvira. Det är
den maskin, vars typ Robert var den förste att angiva. Men en helt annan typ uppfanns
något senare (1805) av mekanikern J. Brahma i London. Denna typ var den s. k.
siéb-cylindermaskinen, vid vilken viran är ersatt av en cylinder med silduk runt manteln
och som delvis går ned i fiberuppslamningen. Då cylindern roterar, lägger sig på
cylinderytan ett lager av fiber, vilket fiberskikt vid cylinderns översta del tages över på en filt,
varpå pressning sker på samma sätt som vid den andra typen. Denna typ av
pappersmaskin har emellertid icke fått någon användning till framställning av papper men
användes i stor utsträckning vid tillverkning av papp och kartong (se kartongmaskiner
sid. 995).

Pappersmaskinen och fiberråvaran.

Som ovan omtalats, var tidigare all råvara för papper lump. Men då
papperstillverkningen under 1600- och framför allt under 1700-talet ökade alltmera, så blev
det allt svårare för pappersbruken att förse sig med den nödvändiga råvaran, lumpen.
Det blev vid mitten av 1700-talet i hela Europa en verklig lumpnöd, och man fick
tillgripa även färgad lump, men papperet blev därefter. I slutet av 1700-talet lärde
man sig emellertid att bleka, vilket blev ett gott handtag för pappersbruken. Den
färgade lumpen kunde nu användas även till vitt papper. Härmed var lumpnöden
avhjälpt för tillfället.

Då pappersmaskinen på 1820-talet blivit tekniskt utformad, uppsattes sådana
i det ena landet efter det andra. Antalet maskiner växte med varje år, och nästan
varje ny maskin hade större kapacitet än de tidigare. Det är självklart, att detta måste
kräva en högst betydande ökning av råvaran, lump, ty allt papper gjordes fortfarande
av lump. Avsättningsmöjligheterna för papper ökade alltmera, ju mera tillverkningen
kunde mekaniseras, ty därigenom förbilligades papperet — arbetskostnaden var redan
i mitten på 1800-talet nedbringad till en bråkdel av vad den var före pappersmaskinens
införande. Detta gjorde, att det återigen blev ont om lump, och denna gång blev
lumpnöden betydligt större, än vad den varit ett halvsekel tidigare. För att råda bot härpå
utfärdade staterna förordningar om lumpinsamling, förbud för lumpexport m. m.
Med den kraftiga stegring, som papperstillverkningen nu hade, kunde lumpen dock ej
i längden förslå som råvara. Man började därför snart att se sig om efter annat material
än lump som råvara, åtminstone för sämre slag av papper. På den tiden kom halm till
användning, och härvid behandlades halmen med varm kalkmjölk, varpå den
sönderdelades i kollergång och användes vid papperstillverkningen. Det härav framställda papperet
hade en gulaktig färg, kommande från halmen. Det var ett papper av ganska låg kvalitet,
och halmen kunde på intet sätt ersätta lumpen.

Med Kellers uppfinning av slipmassan 1843 samt slipmassemetodens utarbetande
1846—52 fingo pappersbruken emellertid en råvara, som till ganska stor procent kunde
ersätta lumpen, i synnerhet till sämre slag av papper, såsom tidningspapper. Slipmassan
kom också mer och mer till användning, särskilt efter världsutställningen i Paris 1867,
där ett helt träsliperi utställdes, vilket gjorde, att metoden blev allmänt känd och ett
stort antal sliperier byggda. Men slipmassan kunde dock endast delvis ersätta lump,
och snart blev lumpnöden återigen stor. Den på 1850-talet uppfunna natronmassan
kunde ej ersätta lumpen, ty på grund av denna fibers mörka färg var den ej användbar
till vitt papper. Många försök gjordes att använda olika grässlag till papper, men av alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0961.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free