Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
953
övre del. De föroreningar, som lägga sig på centrifugtrummans insida, måste tid efter annan
avlägsnas, för vilket syfte erkensatorn stannas och spolas eller rengöres på annat sätt.
Erkensatorn har fått användning ej endast vid papperstillverkning utan har med
framgång även införts vid cellulosafabrikationen. Här kan man låta den arbeta med högre
centrifugalkraft än vid
papper. Så t. ex.
använder man vid
sulfitcellulosa en centrifugalkraft,
som är 260 gånger
tyngdkraften.
Fig. 626. Erkensator.
Silar. Vid massans
bearbetning i holländaren
skall fullständig
defibre-ring uppnås, men det
händer lätt att så ej sker.
Härtill kunna orsakerna
vara flera. För att
avlägsna sådana
fiberknippen, som ej äro
fullkomligt uppdelade, använder
man sig av silar, vilka
även kallas knutsilar.
Detta senare namn
användes förr allmänt, ty
vid den tiden, då lump
var råvaran för papper,
var silarnas huvuduppgift
att bortskilja alla knutar,
som funnos på trådarna i
lumpen. Sådana knutar kunna nämligen ej defibreras i holländare. Från den tiden
ha silarna fått namnet knutsilar, vilket än i dag användes, fast det numera ej gäller
att skilja några knutar utan i stället fiberknippen.
Silarna hava konstruerats i många utföringsformer, och härvid hava vi att märka
de två huvudtyperna plansilar och roterande silar. Båda typerna äro gjorda och
arbeta efter den principen, att den värdefulla fibern skall tillsammans med vattnet
gå igenom fina slitsor, under det att knutarna och fiberknippena skola hindras att
passera. Själva silplåtarna göras av brons eller liknande material, och slitsorna äro
frästa samt betydligt vidare på utloppssidan, än där vattnet går in. Svårigheten med
silarna är, att de sätta igen sig av fiberknippen, som ej kunna passera, och därför måste
silarna rensas. Många silar hava konstruerats så, att de äro självrensande, t. ex. genom
att vattnet stundom pressas tillbaka. Roterande silar rensas genom spritsning av vatten
genom silens övre del, som går ovanför själva fiberuppslamningen.
Plansilarna hava i allmänhet kommit till användning, där det är fråga om mindre
mängder fibervatten, som skall silas. De hava slitsor med bredden från 0.4 till 1.0 mm.
En plan sil kommer givetvis att upptaga ganska stort golvutrymme i förhållande till
sin effektiva silyta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
