Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
957
Plan vira; lång vir amaskinen.
Siebcylindrar, viradukcylindrar; siebcylinder maskiner, cylindervir amaskiner.
Flera olika stora torkcylindrar; mångcylindermaskiner.
En stor torkcylinder; yankeemaskiner.
En stor och flera små torkcylindrar; kombinerade maskiner.
Pappersbanan går fritt från gusk till pressfilt; öppna maskiner.
Pappersbanan går på filt från gusk till pressfilt; slutna maskiner.
Två olika fiberskikt sammanguskas; duplexmaskiner.
Tre olika fiberskikt sammanguskas; triplexmaskiner.
I allmänhet användes plan vira för framställning av papper samt siebcylindrar,
viradukcylindrar, för framställning av papp och kartong. För papperets torkning användes
någon av de tre utföringsformerna av torkparti, men för torkning av papp och kartong
använder man torkpartiet enligt mångcylindermaskiner eller kombinerade maskiner.
Papper, som torkats på yankeemaskin, blir ensidigt glättat, s. k. M. G.-papper. För
duplex-och triplexmaskiner, där två, resp, tre fiberskikt sammanguskas, kan man ha plan vira
eller siebcylindrar eller dessa i kombination.
I det följande kommer beskrivning att givas på de olika maskinerna, varvid
grupperingen göres på följande tre maskintyper: jourdrinier maskiner, som hava plan vira
och många lika stora torkcylindrar, yankeemaskiner och kombinerade maskiner samt
kartongmaskiner, som hava siebcylindrar i stället för plan vira samt flera lika stora
torkcylindrar.
Fourdriniermaskiner. Den äldsta formen av pappersmaskin var med plan vira, och
då man längre fram försåg maskinen med torkanordning, gjordes denna med flera lika
stora torkcylindrar. Denna maskintyp har alltsedan dess kallats jourdriniermaskin
efter engelsmännen bröderna Fourdrinier, vilka gjorde den första användbara
pappersmaskinen år 1804. De första maskinerna voro smala, troligen omkring 1 m breda, och
deras hastighet var säkerligen obetydlig — på 1850-talet hade man kommit till 20 m pr
minut. Sedan dess har man undan för undan ökat maskinbredden och hastigheten för
att på så sätt öka maskinens produktionsförmåga. Men ehuru det är en häpnadsväckande
skillnad mellan de första små maskinerna och våra dagars jättemaskiner beträffande
storlek och produktionsförmåga samt rörande papperets kvalitet, så är den principiella
skillnaden helt obetydlig. Våra dagars jättepappersmasldner bestå av samma delar
och arbeta efter samma principer som de första pappersmaskinerna. I båda fallen är
det en efterapning av handpapperstillverkningen. Men om man ser på utförande,
storlek, precision, produktionsförmåga, kvalitet samt ekonomi, vilken otroligt stor
skillnad föreligger ej här! För 100 år sedan, då man kommit till en viss standard i
pappersmaskinens utförande, kunde man nog ej tänka sig som möjligt att någonsin komma så
långt, som vad fallet blev på 1890-talet vid industrialismens genombrott. Men från
denna senare tids »moderna» pappersmaskiner med 3 m bredd och 80 m hastighet
pr minut till våra dagars snabblöpande jättemaskin på 8 m bredd och 400 m hastighet
pr minut är steget om möjligt ännu större. Man skall dock ingalunda tro, att denna
ofantliga utveckling kunnat uppnås enbart på konstruktiv väg. Nej, den har kostat
mycken möda, många experiment, ihärdigt uppfinnararbete och mycket kapital. Ej
alltid ha strävandena att nå förbättringar lett till resultat, utan för det mesta ha nog
grusade förhoppningar blivit allt som återstått av många års ihärdigt och kostsamt
arbete. Men tid efter annan har en betydelsefull förbättring sett dagen, och därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
