- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
958

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

958

PAPPERSTILLVERKNINGEN.

givit oss ett trappsteg högre upp än förut att stå på, och så har årtiondenas strävsamma
arbete inom hela världens pappersindustri och pappersmaskinbyggande industri
resulterat i våra dagars jättemaskiner, som med en hastighet av upp mot 400 m pr minut
slunga fram pappersbanor på 6, ja ända till 8 m bredd. Man kan få en föreställning
om, vad en sådan produktion betyder, när man säger, att 400 m pr minut motsvarar
avståndet från Stockholm till Göteborg, efter järnvägen, på mindre än 20 timmar. På
70 dygn lämnar en sådan maskin en pappersbana, vars längd räcker runt jorden vid
ekvatorn.

Fourdriniermaskinerna bestå av en mängd olika delar, men dessa kunna
sammanfattas i olika huvuddelar eller partier, var och en av dessa utförande ett arbete, som
motsvarar en arbetsoperation vid handpapperstillverkningen. Dessa huvuddelar hos
pappersmaskinen äro, vilket även tidigare omnämnts, följande:

virapartiet,

presspartiet,

torkpartiet,

glätten,

upprullning sapparaten.

Virapartiet och presspartiet kallas ofta gemensamt våtpartiet.

Virapartiet (fig. 630). Den förberedda fibern med sina tillsatsämnen, såsom lim,
fyllnadsämnen och färg, och utspädd till lämplig koncentration tillföres viran genom
utloppslådan. Viran är en ändlös duk av fosforbronstråd eller tråd av rostfritt material.

Fig. 630. Virapartiet.

Denna vira går över valsar, av vilka två, den första och den sista, äro stora. Den första
valsen, d. v. s. den där massan tillföres, kallas bröstvalsen (1), och den sista valsen
kallas guskvalsen (6). Från bröstvalsen löper virans övre del på en hel rad av
parallellt upplagda valsar, registervalsarna (2), vilkas diametrar äro ganska små.
Då viran drives av guskvalsen och alltså spännes i sin övre del, kommer viran att
hållas plant upplagd av registervalsarna. Från guskvalsen går viran tillbaka till
bröstvalsen över spännvalsar (4) och ledvalsar (4). Alla dessa valsar äro upplagda
i ett kraftigt stativ, som sammanhåller hela virapartiet. På viran utflyter massan med en
koncentration, som vanligen är 0.3 å l.o %. För att hindra att denna massa utflyter vid
sidorna har man här gummiremmar, däckelremmarna, som ligga på viran och följa
med denna i dess rörelse framåt. Däckelremmarna, som ha en dimension av c:a 50 x
50 mm och en längd av ungefär halva virans längd, äro ändlösa och äro uppburna av två
hjul. Det är alltså en sådan gummirem vid virans båda sidor. Hjulen, varpå
däckelremmarna vila, äro förbundna två och två tvärsöver viran, och hela denna anordning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0972.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free