Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
961
Fig. 632. Suglåda.
en viss benägenhet att lägga sig i längdriktningen eller åtminstone företrädesvis i denna
riktning. Denna ojämnhet hos papperet gör, att det blir olika starkt i de båda
riktningarna. I längdriktningen, som är virans rörelseriktning, blir papperet alltid starkare än i
tvärriktningen, som är den däremot vinkelräta riktningen. Men man önskar få styrkan
så lika som möjligt i de båda riktningarna, ty det blir givetvis efter den svagare styrkan i
tvärriktningen, som man i flertalet fall måste räkna. Därför strävar man efter att få
sådan rörelse på vattnet på viran, att fibern intar alla möjliga lägen, varigenom man i
viss grad kan övervinna benägenheten hos fibern att lägga sig i längdriktningen. Flera
olika anordningar äro brukade i detta syfte.
I många fall har man några plåtar, s. k. linjaler eller skumlinjaler (se fig. 627), strax
efter utloppslådan, och dessa, som äro placerade vinkelrätt mot virans rörelseriktning,
gå en bit ned i massauppslamningen. Dessa borttaga skumblåsor samt giva, om
nivåskillnaden före och efter linjalen är stor, en viss hastighet åt vattnet, som strömmar under
linjalen och går vidare med viran, så att vattnet därigenom får en hastighet, som är
ungefär densamma som virans.
Genom fin dusch med vatten
ovanifrån borttagas de skumblåsor,
som samlas framför linjalerna
och hållas kvar av dessa.
Huvudmängden av vattnet
avrinner på virans registerparti,
som upptar nära 2/3 av virans
övre horisontala del. När
fiberskiktet kommit så långt, kan ej
mera vatten rinna av enbart med
tyngdkraftens hjälp. För att få
bort ännu mera vatten måste man
tillgripa sugning under viran, och i detta syfte har man, som ovan omnämnts, ett flertal
suglådor placerade under viran på dennas senare tredjedel av den horisontella banan.
Suglådorna, som till antal kunna variera från 3 till 14 och vanligen äro omkring 5, äro
placerade vinkelrätt mot maskinriktningen samt i sådant höj dläge, att viran släpar
mot deras överkant. Då man genom luftpump alstrar vakuum i dessa lådor, kommer
viran att sugas ned mot suglådorna. Genom förekomsten av vatten i viran och
pappers-banan blir det tätning mellan viran och suglådornas överkanter. Följden blir, att
pappers-banan, då den på viran passerar över en suglåda, kommer att utsättas för ett vakuum,
som suger vatten från pappersbanan ned genom viraduken. Detta vatten avlägsnas
ur suglådan genom pump eller får fritt avrinna genom fallrör. I fig. 632 visas hur
suglådorna äro konstruerade. På viran v ligger pappersbanan p, och är virans återgående
del. Sugbredden, d. v. s. suglådans längd, inställes med väggarna eller gavlarna m,
förskjutbara i lådan med ratten h. Rummet utanför väggen m hålles vattenfyllt genom
vatten tillfört genom l. Genom röret r suges vattnet bort, och sugningen kan regleras
med kranen H. Den första eller de första suglådorna kunna arbeta med barometriskt
fallrör (det prickade röret i fig. 632). Härvid åstadkommes sugningen genom
vattenpelaren i fallröret, och för att denna anordning skall fungera bra, bör hela suglådan vara
vattenfylld, vilket är lätt att åstadkomma vid den första suglådan, där pappersbanans
höga fuktighetshalt gör, att luft ej kan inkomma. Genom denna anordning kan
emellertid endast helt obetydligt vakuum åstadkommas. För att få kraftigare sugning har man
61—281013. Uppfinningarnas bok. VIIJ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
