Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
Fig. 633. Automatisk virastyrningsanordning.
vakuumpumpar, som evakuera suglådorna och bortsuga vattnet. Härvid sänkes trycket
successivt i suglådorna från c:a 10 % till 75 %:s vakuum. Bäst är att ha olika sugledningar
för vattnet och för luften.
Pappersbanans vattenhalt, som efter registerpartiet är c:a 96 %, har genom
sug-lådornas arbete nedbragts till omkring 90 %, och banan har härigenom fått sådan fasthet
och sammanhållning, att den nu kan pressas utan att brista eller bli ojämn. Men den
kraftiga sugning, som erfordras för att uppnå detta resultat, är i många avseenden
oläglig. Viran tryckes genom vakuumet kraftigt mot suglådornas överkanter, och då den
samtidigt rör sig framåt, måste det bli en avsevärd friktion mellan viran och
suglådorna. Härigenom slites viran så kraftigt, att den i vissa fall redan efter 2 å 3 veckor
är utsliten och måste
ersättas med ny vira. För att
minska slitaget av viran gör
man suglådorna av mjukt
trä, vitbok, och särskilt där
maskinhastigheten är stor
använder man sig av smala
suglådor, nämligen endast
4 cm mot i andra fall
omkring 10 cm, för att
därigenom minska virans tryck
mot suglådorna och
därmed slitaget av viran.
Efter suglådorna, då
allt vatten, som kan
avsugas, är avlägsnat från
pap-persbanan, måste man
tillgripa pressning av banan
för att få bort ytterligare
vatten. Detta sker i gusken eller guskpressen, som den även kallas. Denna beskrives
här nedan. Vid pressningen i gusken kommer pappersbanan, vars torrsubstanshalt
härvid blir omkring 20 %, att fästa på viran och följa med denna ett litet stycke, varpå
pappersbanan tages över till första pressens filt. Viran, som nu är befriad från
pappersbanan, löper över spännvalsar och ledvalsar tillbaka till bröstvalsen o. s. v.
För att få viran att löpa på de olika valsarna i rätt sidläge, så att den varken går
ut åt vänster eller åt höger, har man en reglering svals (3, fig. 630), vars ena lagring kan
förskjutas fram och tillbaka, varvid man får viran att flytta sig i sidled. Sådan
regleringsvals kan insättas antingen på den övre delen, och då strax efter suglådorna (fig. 630),
eller ock kan den insättas vid virans undre del. Virans styrning i sidled, alltså
reglerings-valsens förskjutning fram- eller bakåt på ena sidan, kan göras för hand, men redan tidigt
gjorde man anordningar för att automatisera detta. Det första steget var att med
elektriska kontakter på båda sidorna åstadkomma alarmsignal, så snart viran kommit ur
sitt rätta sidläge. Flera konstruktioner ha därefter gjorts för att automatiskt återföra
viran i rätta läget. En dylik, som visas i fig. 633, är Voith-Askanias automatiska
virastyrningsanordning. Här anger 1 viran, 2 är ett vattenmunstycke, vars
vattenstråle upptages av tratten 3. Då viran går åt sidan, brytes vattenstrålen av denna, och
mindre vatten kommer i tratten 3, varför vattnets tryck på 4 då blir mindre. Detta
åstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
