Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
Torkpartiet. Allt papper, som nu tillverkas, torkas genom att det får passera
över torkcylindrar på så sätt, att pappersbanan pressas mot cylinderytan, vilken hålles
varm genom ånga inledd i cylindern. Detta sätt att torka papper började man använda
omkring år 1820 men då endast helt ofullständigt. Den förste, som byggde ett ordentligt
torkparti med fem torkcylindrar och så stor yta, att papperet kunde torkas ordentligt,
var Donkin, och det skedde år 1829. Till att börja med gjorde man dessa torkcylindrar
av kopparplåt, men senare använde man gjut järnscylindrar, som ofta voro överdragna
med en tunn kopparmantel. Numera tillverkas alla torkcylindrar för pappersmaskiner
av gjutjärn, vilka sedan svarvas och poleras.
Papperets torkning måste försiggå vid en temperatur på själva pappersbanan,
som understiger 100° C., ty i annat fall skulle vattnet i den fuktiga pappersbanan koka
och göra papperet blåsigt. Även av en annan orsak håller man låg temperatur på
pappersbanan, nämligen med hänsyn till kvaliteten. Sker torkningen vid hög temperatur, så
kommer fibern att förändras på så sätt, att den blir hård och spröd, beroende på att fiberns
hydratiserade ytskikt, som genom målningen, respektive bearbetningen vid slipningen,
utgöres av en geléartad hinna, blir hornartad samt förlorar sin elasticitet och mjukhet.
Det är givetvis endast när vattenhalten är låg, som den höga temperaturen är skadlig.
Torkningen måste alltså ske vid en temperatur betydligt under 100° C., och därför
anordnar man papperstorkning som en torkning i luft. Vattenångans partialtryck blir
då mindre än 1 atm., och skillnaden i trycket utgöres av luftens tryck. Så är t. ex. vid
65°, 70°, 75°, 80°, 85° vattenångans mättningstryck, vol.-% i mättad luft samt vikt
vattenånga pr 1 kg torr luft följande:
Temperatur 0° Vattenångans mättningstryck mm Hg Vol.-% vattenånga i mättad luft Kg vattenånga pr 1 kg torr luft Kg luft på 1 kg vattenånga
65 188 25 0.206 4.85
70 234 31 0.280 3.57
75 289 38 0.387 2.58
80 355 47 0.554 1.80
85 434 57 0.840 1.19
Härav framgår, att om papperstorkningen skall försiggå vid en temperatur, som är
betydligt under 100°, så erfordras det en ganska stor mängd luft, även om torkningen
kunde utföras så, att luften bleve mättad
vid pappersbanans temperatur. Men i
verkligheten måste man ha luftens mättningsgrad
betydligt under den mättning, som svarar
mot pappersbanans temperatur. Detta gör,
att den bortgående luften från torkpartiet
kanske ej är mättad mera än till 35° å 40°
temperatur. Vid all papperstorkning måste
man alltså tillföra stora mängder luft till
pappersmaskinens torkparti.
Men papper är ett hygroskopiskt material, och denna hygroskopicitet börjar vid
vanlig temperatur vid c:a 20 % fuktighet i papperet. I fig. 645 åskådliggöres
hygrosko-piciteten för bomull, och den torde vara densamma för papper. Här betecknar pj ång-
Fig. 645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
