Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
975
trycket över bomull och p ångtrycket över vatten, båda vid vanlig temperatur. Vi se
alltså, att då fuktigheten kommer under 20 %, så blir ångtrycket över bomull nedsatt
på grund av hygroskopiciteten. I allmänhet torkar man papper ned till 8 å 10 vikt-%,
och följaktligen måste sista delen av vattnet torkas bort under ogynnsammare
förhållanden än beträffande den övriga vattenmängden, vilket är detsamma som att luften
måste vara torrare, då den bortgår, och att man alltså måste offra mera luft pr kg
avdunstat vatten för denna del än för den tidigare torkningen.
Vid torkning av papper på ett torkparti med många cylindrar har man i allmänhet
så ordnat, att en filt ligger över pappersbanan. I fig. 646 synas torkcylindrar,
pappersbanan, två filtar samt två torkcylindrar för
filtarnas torkning, de s. k. jüttorkarna. På
den del av pappersbanan, där filten täcker
denna, kan givetvis ej ske någon
vattenavdunstning eller i varje fall endast en
fuktig-hetstransport från papperet till filten. Men
pappersbanan kommer att värmas av den
varma cylindern, mot vilken den tryckes.
Det blir därför en temperaturstegring på
pappersbanan, då den går över en
torkcylinder. När pappersbanan sedan lämnar
cylindern och går genom luften till nästa
torkcylinder, så kommer — om luften, varigenom
banan går, ej är mättad —- vatten att
avdunsta, och härtill åtgår värme, vilket måste
tagas från den fuktiga pappersbanan, som
härigenom kyles. Pappersbanan kommer
alltså under sin passage genom torkpartiet
att växelvis värmas och kylas för varje
cylinder, resp, mellanrum, som den passerar.
Temperaturdiagrammet för detta fall blir
alltså det, som visas i fig. 647, där är
tork
cylinderns temp., t2 pappersbanans temp., då den går in över torkcylindern, banans
temp., då den lämnar torkcylindern, samt tt den temp., som svarar mot mättning med
luftens vattenhalt.
Man önskar givetvis, att ett torkparti avdunstar så mycket vatten som möjligt,
utan att pappersbanans temp. höjes över ett visst värde. Vi räkna därvid avdunstningen
i kg vatten pr timme och pr m2 beröringsyta mellan pappersbana och torkcylinder.
Värmeöverföringen pr timme blir
w = k’ F • åm
w = värmeöverföringen i kal. pr tim,
k = värmeöverföringskoefficienten i kal. pr m2 tim och 1°,
F = beröringsytan i m2,
öm= medeltemperaturdifferensen mellan cylinderväggen och pappersbanan.
Vattenavdunstningen är proportionell mot värmeöverföringen till pappersbanan,
och följaktligen skall man söka få upp värdet på w, men k är en konstant, och F räkna
vi som 1 m2. Det är alltså endast öm, som man kan och skall öka. Då man ej vill höja
Fig. 646. Torkcylindrar.
Fig. 647. Temperaturdiagram för torkning på
flercylinderparti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
