Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
979
vanligen 100 å 150 mm bredare än bredden från sista våtpressen. Gavlarna äro försedda
med tappar för cylindrarnas upplagring, och genom dessa tappar skall föras ånga till
cylindern samt kondensvatten ut från densamma. De torkcylindrar, vars diameter är
över 1.25 m, hava manhål med lucka. Vidare skall en av gavlarna vara försedd med
anordning att utsläppa luft
och kondensvatten vid
maskinens igångsättning.
Beträffande ångledningen kan
denna ordnas antingen så,
att det endast finnes
ång-tillopp och intet avlopp för
ångan, eller ock kan man
ha så ordnat, att ångan kan
ledas igenom cylindern,
varvid det fordras både
ång-inlopp och ångutlopp.
Kondensvattnet uttages ur
tork
cylindrarna på flera olika sätt, och många äro de förslag, som i detta syfte framkommit.
De vanligaste anordningarna härför äro sifonrör och skopor. I fig. 651 här ovan visas en
anordning med en skopa, som följer cylindern vid dennas rotation. En vanlig anordning
är liknande denna men med två diametralt ställda skopor. Ångan kan vidare inledas
i ett rör, som går in till cylinderns mitt eller ändå längre, och ur detta rör fördelas ångan
i cylindern genom ett flertal utströmningshål. I fig. 652 visas en torkcylinder, där
kondensvattnet uttages med sifonrör. Här inledes
ångan genom H, och kondensatet uttages
genom sifonröret Kr och avledes vid K.
Flera anordningar hava utförts för att reglera
uttaget av kondensat, så att i utloppsröret
för detta ej medföljer någon ånga. Dessa
anordningar äro av ungefär samma princip
som vanliga kondensvattenavskiljare.
Flercylindertorkpartier kunna hava ett
mycket varierande antal torkcylindrar —
från några få till 60 stycken, ja, vid
kartongmaskiner ända till omkring 150 stycken.
Alla dessa torkcylindrar i ett torkparti
skola drivas, men deras hastigheter skola
ej vara lika stora, ty pappersbanan krymper
under torkningen. Denna krympning sker i både tvär- och längdriktningarna, dock
minst i längdriktningen. Genom denna krympning kommer pappersbanans hastighet
att bliva något mindre för varje torkcylinder den kommer • till, och önskvärt vore
därför att kunna variera hastigheten på samtliga cylindrar. Så långt kan man dock
ej gå, utan man nöjer sig med att uppdela torkpartiet i tre eller sällan flera grupper,
varvid samtliga torkcylindrar i samma grupp medelst kugghjul äro kopplade till
varandra och alltså gå med samma varvtal. De olika grupperna däremot kunna drivas
med varierande hastigheter relativt varandra. Nu är papperets krympningsgrad och
därmed hastighetsförändringen ej alltid densamma för olika slag av papper utan varierar
Fig. 651. Torkcylinder med en skopa.
Fig. 652. Torkcylinder med sifonrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
