Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
med fiberns malningsgrad — ju smörjigare massan är, desto större blir krympningsgraden
vid torkningen. Så t. ex. är krympningen i tvärriktningen:
för greaseproofpapper .............................12 å 13 %
» skrivpapper ....................................5 å 6 %
» tidningspapper..................................3 å 3.5 %
» svagt mald fiber....................................2.5 %
» kartong och cellulosa.................................1.5%.
Krympningen i längdriktningen är som ovan sades mindre än denna
tvärriktnings-krympning, och föreliggande mätningar visa på att längdkrympningen är omkring hälften
så stor som tvärkrympningen. Vid sådant papper, där massan är mycket smörjig, som
t. ex. för grease proof, har man därför behov av ett större antal grupper i torkpartiet, än
vad som är fallet vid papper gjort av icke smörjig fiber.
Man har emellertid även ett annat sätt att kompensera denna längdkrympning, och
detta består däri, att man gör torkcylindrarna i samma grupp med olika diametrar,
nämligen så att den första har den största diametern och den sista får den minsta. När så
varvtalet är lika för samtliga cylindrar i gruppen, blir givetvis deras periferihastigheter
olika. Det är emellertid ej möjligt att gjuta torkcylindrarna, så att diametern blir precis
den önskade, tvärtom varierar den rätt mycket omkring den önskade, t. ex. 1 500 mm.
Man placerar först i varje grupp den torkcylinder, som blivit störst, därefter den nästa
i diametermått o. s. v., så att den minsta cylindern kommer sist i gruppen. Härigenom
använder man sig alltså av de varierande cylinderdiametrarna för att utjämna
längdvariationen inom gruppen. Så t. ex. kan man ha en serie av torkcylindrar med
diametermåtten: 1 502, 1 501.5, 1 501, 1 500.5, 1 500, 1 499.5 o. s. v.
På varje m2 av beröringsytan mellan torkcylindern och pappersbanan kan överföras
en viss värmemängd pr timme och alltså avdunstas en viss mängd vatten. Med stigande
vattenmängd pr m2 fuktig pappersbana, d. v. s. med stigande papperstjocklekj fordras vid
samma hastighet ett ökat antal meter för denna pappersbana att gå över torkcylinderytan.
Samma är förhållandet med stigande hastighet på pappersbanan. Man brukar därför
räkna med ett torkpartis totala diametermått, d. v. s. summan av samtliga torkcylindrars
diametrar. Om man t. ex. har 36 torkcylindrar å 1 500 mm diameter, så blir den
totala diametern för torkcylindrarna 1.5 x 36 = 54 m. För fourdriniermaskiner kan
detta värde på totala diametern variera högst avsevärt, t. ex. från 6 å 7 till 90 m. Det
lägsta värdet är för mycket tunt papper, som fabriceras på ganska långsamtgående
maskiner, och det högsta värdet är för hastigtgående tidningspappersmaskiner.
Torkpartier med flera torkcylindrar utföras i flertalet fall med cylindrarna i två
rader. Då man skall torka tjocka lager, så som är fallet vid papp och kartong, får man
emellertid antingen minska hastigheten på banan eller ock öka antalet torkcylindrar högst
avsevärt. Det är dock ej att rekommendera en alltför liten hastighet på en pappers- eller
pappbana av den orsaken, att beröringstiden mellan banan och torkcylinderytan då blir
stor, och därmed kommer banans temperatur att närma sig till torkcylinderns
yttemperatur. Sådan hög temperatur på en fiberbana är olämpligt och försämrar kvaliteten.
Botemedlet är då att öka antalet torkcylindrar, och härvid kommer man lätt till så stort antal,
att det blir fördelaktigast att lägga dem i tre eller fyra rader, så som visas i fig. 653. Eller
ock kan man ordna torkcylindrarna på vertikala ställningar, varvid man utfört ända till
12 rader torkcylindrar. I fig. 654 visas ett sådant torkparti på 156 torkcylindrar med
1.3 7 m diameter och 4.19 m arbetsbredd och den totala torkcylinderdiametern 214 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
