- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
981

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.

981

Vid tillverkning av papper på fourdriniermaskiner får pappersbanan löpa från
cylinder till cylinder, och för att trycka detta mot torkcylinderytan låter man filtar gå
utanpå pappersbanan (se fig. 646). Dessa filtar äro vanligen av ylle; i Amerika använder man
även filtar av bomull, och man har för varje torkcylindergrupp en över- och en underfilt.

Fig. 653. Torkparti med tre rader torkcylindrar.

Med spänn valsar och ledvalsar hålles filten spänd samt föres i rätt sidläge. Filten spännes
med en kraft av omkring 2.4 a 2.5 kg pr cm bredd, och detta åstadkommes genom fjädrande
spänning eller genom viktbelastning. Filtarnas uppgift är att trycka pappersbanan mot
cylindern, varigenom bättre värmeöverföring uppnås, än om anliggningen är lös eller
endast med det svaga tryck pappersbanan själv kan, på grund av sin ringa styrka, tillåta.

Fig. 654. Torkparti med 156 cylindrar.

Men vid detta tryck kommer filten att upptaga fuktighet från pappersbanan. Filtarna
måste därför torkas, vilket sker med s. k. füttorkare, utgörande torkcylindrar, som ligga
ovanför resp, under de båda torkcylinderraderna. I allmänhet göras filttorkarna med
något mindre diameter än torkcylindramas, och därför blir man ofta tvungen att ha
högt ångtryck i filttorkarna. Detta är dock icke så bra för filtarna, ty av den höga
yttemperaturen hos filttorkcylindrarna bliva filtarna ofta brända eller åtminstone svagt
brunfärgade. Ullen i filtarna tål nämligen ej så hög temperatur, och redan under 100° 0
börjar den att undergå förändring. Man har sökt komma ifrån denna olägenhet genom att
göra filtar med asbestinlägg, vilka alltså vore avsedda att tåla högre temperatur än rena
yllefiltar. Någon större framgång har detta dock ej lett till. Rätta sättet att komma ifrån
filtarnas temperaturförändringar är att ha låg temperatur (lågt ångtryck) på
filttorkcylindrarna. Det erfordras då två sådana cylindrar för varje torkfilt. Då filten går
på torkpartiet kan den icke brännas, ty där är hela tiden pappersbanan mellan filten och
torkcylindern, och pappersbanans temperatur hålles så låg, att fibern ej tar skada.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0995.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free