Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
PAPPERSTILLVERKNINGEN.
hela torkningsperioden, varigenom pappersbanans temperatur hålles nere. Papperets
temperatur stiger givetvis successivt under torkningen men torde nog i allmänhet ligga vid
en medeltemperatur av omkring 60° C, varvid banans temperatur i början är lägre och
i slutet högre än denna temperatur. Vidare kommer givetvis papperets insida att vara
varmare än utsidan. Så hög temperatur, att vattnet i pappersbanan kokar, får det dock
aldrig bliva.
En massa, som är mycket smörj ig, så som vid greaseproofpapper, kan man dock ej
torka på yankeecylinder, ty det blir blåsigt. Detta beror antagligen därpå, att kraftigt
mald massa genom hydratiseringen ändrats, så att ångbildningen försvåras. Papperets
temperatur springer då vid torkning på yankeecylinder upp till sådan temperatur, att
papperet blir blåsigt.
En yankeemaskins a v verkningsförmåga är givetvis beroende på torkytans storlek.
Här utgör den pappersberörda ytan en större del av totala cylinderytan än vid de vanliga
torkcylindrarna, och med stigande diameter blir det i stort sett en större procent av
omkretsen, som kan göras pappersberörd, så att man härvid kan räkna med c:a 85 % av
omkretsen som belagd med papper. Cylinderytan blir här alltså betydligt bättre
utnyttjad än vid de små torkcylindrarna, där man endast utnyttjar 67 %. De första
yankee-cylindrarna gjordes med helt liten diameter, men sedan har man successivt ökat diametern
alltmera. Denna strävan har sin orsak däri, att med ökad diameter få vi ökad längd för
den pappersberörda ytan, och för en och samma torkningstid för varje liten del av ytan
kan man då öka hastigheten i proportion mot beröringsytans längd. Hur man undan för
undan kunnat öka yankeecylindrarnas storlek framgår av följande sammanställning:
1910 . . . . . 3.0 m diameter
1911 . . . . . 3.35 » »
1919 . . . . . 3.60 » » och 4.3 m längd
1925 . .... 4.oo » »
1928 . . . . . 4.20 » » och 3.4 >> »
1929 . . . . . 4.20 » » » 4.5 » »
4.20 » » » 4.7 » »
1935 . . . . . 4.50 » »
En ökning av diametern från 3.0 m till 4.5 m höjer den effektiva längden på
berörings-ytan med c:a 60 %. Från totala omkretsen avgår nämligen för alla storlekar ungefär
samma längd, c:a 1.7 m, för schabrarna.
Kombinerade pappersmaskiner. Som här ovan omnämnts utgöras de
kombinerade maskinerna av en yankeetorkcylinder samt ett större eller mindre antal
vanliga torkcylindrar, vars diametrar i allmänhet hållas vid 1.5 m. I övrigt äro dessa
kombinerade maskiner gjorda för större hastigheter än de vanliga yankeemaskinerna.
Det är just denna ökade hastighet, som man eftersträvar genom kombinationen i fråga.
Den större hastigheten kräver, att både virapartiet och presspartiet göras mera i
överensstämmelse med fourdriniermaskinernas än med yankeemaskinernas. Det är även möjligt
att ersätta den plana viran med cylindervira (siebcylinder), men man använder dock så
gott som alltid planvira. Den utökning av torkpartiet, som man företagit vid dessa
maskiner relativt den vanliga yankeemaskinen, kallar man för jör torkpartiet, och
yankeecylindern kallas då för glättcylindern.
Förtorkpartiet kan bestå av ett ganska varierande antal torkcylindrar — från några
få kan man gå upp till 10 å 14 stycken, ja, kanske ändå flera. På detta förtorkparti vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
