Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
995
man höja torrhalten så långt som möjligt, utan att glättningen på glättcylindern
äventyras. Det förhåller sig nämligen så, att om fuktigheten är alltför låg hos det papper,
som kommer till glättcylindern, så får man ingen eller försämrad glättning. Det har nu
visat sig, att omkring 60 % torrhalt är den gräns man kan gå till, utan att glättningen
minskas. Man kan härigenom borttaga större delen av vattnet på förtorken. Antaga vi
35 % torrhalt, när papperet kommer till förtorken, 60 %, när det lämnar denna, samt
90 %, då det lämnar glättcylindern, så få vi pr 100 kg 35 %-ig pappersbana följande
kvantiteter:
35 %-ig 60 %-ig 90 %-ig
torrsubstans 35 kg 35 kg 35 kg
vatten 65 kg 23 kg 4 kg
100 kg 58 kg 39 kg
vatten borttaget 42 kg 61 kg
100 kg 100 kg
På totalt 61 kg avdunstat vatten har 42 kg, d. v. s. 69 %, avdunstat på förtorkpartiet.
Det är givet, att glättcylinderns belastning härigenom blir i hög grad minskad, varigenom
hastigheten kan ökas.
Man bör emellertid komma ihåg, att avdunstningskapaciteten, kg vatten pr m2
pappersberörd cylinderyta och timme, är mindre för förtorken än för vanlig
yankee-cylinder. Även för den kombinerade maskinens stora glättcylinder blir
avdunstningskapaciteten låg, ty denna arbetar med pappersbana av hög torrhalt. Man kan nog säga, att
dessa avdunstningskapaciteter äro följande:
för förtorken 13 å 15 kg vatten pr 1 m2 eff. torkyta och timme,
för glättcylindern 19 kg vatten pr 1 m2 eff. torkyta och timme,
i förtorken är då ångtrycket 0.5 atö och i glättcylindern 1.8 atö,
för vanlig yankeemaskin kan man räkna med 30 å 33 kg vatten pr m2 eff. torkyta
och timme.
Tar man hänsyn härtill, så skall man finna, att den kombinerade maskinen kräver
för samma totala vattenavdunstning endast hälften så stor värmeyta hos
glättcylindern, som vad den enkla yankeecylindern gör. Följaktligen kan man, sedan
yankee-cylindern kombinerats med förtork till 60 % torrhalt, öka maskinhastigheten till den
dubbla.
Kartongmaskiner. Redan samtidigt med att pappersmaskinen med den plana
viran konstruerades, gjorde J. Brahma år 1805 en uppfinning av en pappersmaskin
arbetande efter en annan princip. Han använde ingen plan vira utan hade i stället en
cylinder med viraduk runt manteln. Då denna, med större delen av manteln nedsänkt
i fiberuppslamning, bragtes att med horisontell axel rotera i fibervattnet, bildades på
mantelns viraduk ett skikt av massa. Detta fiberskikt upptogs på en filt, varefter det
pressades och torkades.
Denna typ av pappersmaskin kom till användning på 1820- och 30-talen, men kom
sedan ur bruk för papperets del, emedan denna maskin icke kan arbeta med stor hastighet.
Den fick däremot stor användning för tillverkning av papp och kartong, för vilken
fabrikation den visat sig hava mycket stora förtjänster. Detta har gjort, att man numera
tillverkar huvudmängden av papp och kartong på dylika maskiner, och därför har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
