Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1002
PA PPERSTILLVERKNINGEN.
Fig. 672. Kalander.
Den vanliga kalandern visas schematiskt i fig. 672. Den består av ett antal valsar
liggande i ett vertikalt stativ. Dessa valsar bestå av stålgodsvalsar, H, samt valsar av
sammanpressat papper, P. Dessa valsar ligga omväxlande med varandra, så att inte
på något ställe två stålvalsar gå mot varandra. På ett ställe (n:o 6 och 7 uppifrån på fig.)
ligga två pappers valsar mot varandra. Detta
är för att pappersbanan under glättning skall
med båda sina sidor gå emot såväl stålvals
som pappersvals och därigenom bliva
liksi-dig. Pappersbanan intages upptill och får
löpa runt de olika valsarna så som framgår
av fig. 672. Vi ha alltså en övre pappersrulle
med det fuktade papperet och en nedre
pappersrulle med det färdiga, glättade papperet.
Papperet införes i kalandern under sakta gång
och med avtagen belastning. Därefter belastas
valsarna med vikter och hävstänger, eller
ock åstadkommes trycket genom hydrauliskt
tryck. Genom att man har omväxlande
stålvals och pappersvals, kan man utsätta
pappersbanan, som skall glättas, för ett högt
tryck, utan att den krossas eller deformeras.
De kalandrar, som man förr använde sig
av, hade endast några få valsar, och då hade
man alltid den nedersta valsen som drivande
för hela kalandern, varvid övriga valsar
drevos av friktionen. Vid utförande med större
antal valsar blir det dock, om den understa
valsen fortfarande skall vara drivvals, för stora friktionskrafter, som komma att påverka
papperet —- i synnerhet om det är tunt. Man förlägger då den drivande valsen högre upp,
t. ex. 3:e valsen nerifrån, vilket visas i fig. 672. Ju flera valsar man har i kalandern, desto
högre upp placerar man den drivande valsen, så att vid 14-valskalandern är den 5:e
och vid 16-valskalandern den 5:e eller 6:e valsen nedifrån den drivande.
Valsarnas diametrar variera allt efter kalanderns bredd, men pappersvalsarna ha större
diametrar än stålvalsarna, utom den understa stålvalsen, som har den största diametern.
En kalander med 14 valsar samt 2.6 å 2.7 m bredd har följande diametrar för valsarna,
räknat uppifrån, varvid såväl den översta som den understa valsen äro stålvalsar: 450,
360, 230, 360, 230, 360, 230, 360, 230, 360, 360, 250, 360, 550 mm. Samtliga valsar med
360 mm diameter äro pappersvalsar, och 4:e och 5:e valsarna nedifrån äro alltså båda
pappers valsar.
Trycket blir givetvis ökat uppifrån och nedåt genom valsarnas egen tyngd, men
detta tryck är rätt obetydligt i förhållande till totala trycket. Detta senare varierar
dock rätt kraftigt, och man kan angiva 50 å 150 kg pr cm för vissa slag av kalandrar,
under det att andra göras för tryck ända upp till 300 å 500 kg pr cm.
Hastigheten skall vara inställbar dels för mycket låg hastighet under papperets
införande i kalandern och dels olika arbetshastigheter för olika papperssorter. Så t. ex.
bör den låga hastigheten vara 8 å 15 m pr min och arbetshastigheten 50 å 200 m. pr
min. På senare år har man drivit upp hastigheten ännu mera, ända till 400 m pr min.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
