Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSMASKINEN.
1007
hastigheterna. Så t. ex. måste man ha särskilda anordningar, som hålla remmen
tvångs-styrd i läge på remskivan, ty remmen strävar att gå upp på skivans högsta punkt. Vid
stor kraftöverföring och stor hastighet blir det stora krafter, som härvid skola
mot-vägas, varför vanliga remgafflar för remmens styrning ej förslå. En hel del sådana
problem måste lösas, och alla dessa svårigheter göra, att man ogärna vill använda
rem-transmission vid de höga hastigheterna. En annan olägenhet har man alltid vid remdrift
oberoende av hastigheten, och det är den stora plats, som transmissionerna taga i
förhållande till själva pappersmaskinen. Även för långsamtgående maskiner ta
remtransmissionerna lika mycket plats som själva pappersmaskinen, och med stigande hastighet
kräves ökat utrymme för remtransmissionerna. I fig. 675 visas plan över gammal
driv-anordning med ångmaskin samt trappremskivor och två breda koniska remskivor för
att öka regleringsområdet.
För pappersmaskinens olika delar är kraftåtgången ungefär lika, och fördelnmgen
på dem är ungefär följande:
för virapartiet........................................................ 20 %
> presspartiet........................................................ 25 %
> torkpartiet......................................................... 35 %
> kalander och rullapparat............................................ 20 %
100 %
Detta är för maskiner, där sugvals ej finnes. För sådan tillkommer ett ganska stort
kraftbelopp, och som förut beskrivits kan man ha sugvals i gusken samt i första och
andra pressen.
Elektrisk drift av pappersmaskinen. Så snart den elektriska motorn
utarbetats till en tekniskt användbar maskin samt kraft kunde erhållas, började man
försöken med att driva pappersmaskinen elektriskt. Till att börja med hade man ingen
tanke på att komma längre än att ersätta ångmaskinen med elektrisk motor, som alltså
måste vara reglerbar inom mycket stort hastighetsintervall.
År 1894 gjordes den första installationen för elektrisk drift av pappersmaskin. Det
var Siemens & Halske, som gjorde denna anläggning. Motorerna voro
likströms-shuntmotorer samt reglerades med motstånd, men man lyckades ej få tillräckligt stort
regleringsområde. Två år senare gjorde samma firma en ny installation, varvid
regleringsområdet kunde ökas till 1 : 4, men detta var alltjämt otillräckligt, för att den elektriska
driften skulle slå igenom. Vid samma tid gjorde även Schuckert & C:o en del
anläggningar. Dessa båda system behärskade området till år 1903. Fördelen med dessa
anläggningar låg egentligen däri, att hastigheten kunde hållas mera konstant än med ångmaskin,
och svagheten var, att regleringsområdet var för litet. Ur ekonomisk synpunkt torde
fördelen varit problematisk, ty den elektriska kraften var då ännu väl dyr.
Ar 1903 infördes det s. k. Leonar dsystemet vid pappersmaskindrift. Med detta system
kunde man utvidga regleringsområdet högst betydligt. Den första anläggningen gjordes
av Schuckert & C:o vid Ammendorfs pappersbruk i Tyskland. Detta system blev nu det
allmänt använda inom pappersindustrien, och ångmaskinen börjar därefter allt mera
att försvinna, i samma grad som industrien allmänt elektrifieras under vårt
århundrades första decennium. I Amerika infördes systemet dock senare (1910).
När man uppnått tillräckligt stort regleringsområde, blev nästa steg att söka få
en bättre reglering av hastigheten samt att få denna automatisk. Man hade att räkna med
ständiga mindre variationer i nätets spänning, och dessa förorsaka variation i
motor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
