Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Tillsatsämnen vid papperstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1024
P APPERSTILLVERKNIN GEN.
ämnen användas till förfärgning av den färgade (inströdda) fibern i detta papper. Dessa
färgämnens färgkraft är mindre än de föregående klassernas, men de äro mera ljusäkta.
De substantiva färgämnena giva i allmänhet färgfritt vatten. De böra lösas i kalkfritt
vatten. Följande substantiva färgämnen äro mycket använda till pappersfärgning,
nämligen primulin, papiergélb, oxaminbraun, thiazinroth, baumwollroth, oxaminblau,
baumwollschwarz.
Svavelfärgämnen måste lösas i svavelnatriumlösning (på 1 del färgämne 1 å 2 del.
krist. Na2S). Dessa färgämnen ha ingen användning för blekt fiber utan användas
till oblekt fiber och helst olimmat papper. Vid färgning av limmat papper med dessa
färgämnen går man så till väga, att fibern först färgas och tvättas väl ren från allt
svavelnatrium, varefter limning sker på vanligt sätt.
Pigmentfärgämnen äro egentligen inga färgämnen utan organiska färger, som i
olöst tillstånd uppslammas i varmt vatten och blandas med fibern i holländaren. Dessa
ämnen förhålla sig till fibern mera som fyllnadsämnen och oorganiska färger än som
organiska färgämnen. Betmedel äro ej behövliga. Dessa färgämnen, som äro ganska
ljusäkta, användas för limmat papper.
Indantrenfärgämnen äro kypfärgämnen särskilt avsedda för pappersfärgning. De
äro i degform eller i finfördelad form. Betmedel fordras ej för dessa färgämnens fästande
på fibern. De äro mycket äkta, och särskilt är ljusäktheten en egenskap, som man vid
pappersfärgning nyttiggör vid tillverkning av ljusäkta papper. Så t. ex. använder man
indantrenblått för att nyansera vitt papper (den blå färgen täcker fiberns gula färg) vid
tillverkning av ljusäkta vitt papper.
Alizarinfärgämnen. Dessa färgämnen ha i allmänhet själva ingen färgverkan, utan
färgen erhålles genom inverkan av metallsalter, varvid s. k. färglacker bildas. Inom
pappersfärgning använder man några få alizarinfärgämnen, som färga utan användande
av betmedel och metallsalter. De användas endast för limmat slipfritt papper samt
ljusa färgtoner.
Vid färgningens utförande löses färgämnet i rent vatten, och för de flesta fall bör
vattnet vara varmt. Färglösningens koncentration bör vara 0.1 å 1 %. Sedan allt
färgämne lösts, får lösningen kallna, varefter lösningen filtreras genom fin sil, innan den
tillsättes massan i holländaren. Några större mängder av färglösning skall man ej göra
och förvara, ty vid sådant förvarande av färglösning kan lätt kristallisation ske av
färgämnet. Vid pappersfärgning är det oftast nödvändigt att färga med mer än ett
färgämne, vilket kallas att nyansera. Det gäller då att avgöra de olika färgämnenas relation
och mängden färg för att få just den nyans, som önskas; vanligen gäller det att färga
papper i överensstämmelse med ett givet pappersprov. Som ovan sagts tillsättes
färgämnena i holländaren, varvid det gäller att bedöma hur »holländarfärgen» bör vara,
för att det färdiga papperet skall få den önskade färgtonen.
Det är emellertid ej endast fibern, som färgas av färgämnena, utan även
fyllnads-ämnena bliva färgade, och detta upptagande av färgämne på fyllnadsämnets yta kan
vara mycket olika. Vid undersökningar har det visat sig, att sura silikater (fyllnadsämne)
bäst uppta basiska och substantiva färgämnen men i mindre grad de sura färgämnena.
Omvänt är förhållandet vid basiska silikater (fyllnadsämne), vilka bäst upptaga de sura
färgämnena. Härvid inverkar tydligen även vattnets surhetsgrad. Detta förhållande,
att fyllnadsämnena upptaga färgämnet, har en störande inverkan vid pappersfärgning,
orsakad därav, att fyllnadsämnet sällan är jämnt fördelat i fiberskiktet men vanligen
ligger till större mängd på papperets ena sida än på den andra. Härigenom får papperet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
