Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINGJORT PAPPER. PAPPERSPROVNING.
1029
Allt efter antalet dubbelvikningar, som papperet håller, indelar man papperen i
7 olika klasser, varvid antalet dubbelvikningar är medelvärdet för de båda
riktningarna, nämligen Kl. 0: —2 dubbelvikningar; KL 1: 3—6; Kl. 2: 7—19; Kl. 3:
20—39; KL 4: 40—79; KL 5: 80—189; KL 6: 190—999 samt KL 7: minst 1 000
dubbelvikningar.
I Sverige ha vi fyra olika normalpapper, fordringarna på dessas minimihållfasthet
framgå av följande sammanställning.
Normalpapper Fibersammansättning Avslitnings
-längd Töjning [-Dubbelvikningar-] {+Dubbelvik- ningar+}
n:o 1 100 % lump 6 000 m 4.0 % 190
n:o 2 100 % lump 5 000 » 3.5 > 190
n:o 3 . 50 % lump, 50 % sulfitcellulosa 4 000 > 3.0 > 80
n:o 4 100 % sulfitcellulosa 3 000 > 2.5 » 40
Fig. 685. Elmendorfs
rivningsprovare.
För vissa ändamål är emellertid varken avslitningsstyrkan eller
vikningshållfast-heten av någon betydelse. Sådant fall har man t. ex. vid påspapper, där det i stället är
papperets motståndskraft mot rivning, som är av avgörande betydelse, ty här slites ej
papperet av, utan det rives sönder i påsens överkant. Man
har därför konstruerat provningsapparater för bestämning av
papperets rivning shållfasthet, och en mycket använd sådan
apparat är Elmendorfs rivningsprovare, med vilken man
bestämmer hur många grams kraft det kräves för att riva
papperet. Denna apparat visas i fig. 685.
Metoder för bestämning av andra fysiska egenskaper.
Papperets fuktighet varierar allt efter den omgivande luftens
temperatur och relativa fuktighet, och den hastighet, varmed
papperets halt av fukt härvid ändras, är mycket stor.
Redan några minuters förvaring i annan luftfuktighet ger en
avsevärd viktändring, men det fordras betydligt längre tid
för jämviktens återställande. I fig. 686 visas jämviktskurvor
för tidningspappers fuktighet vid olika temperaturer samt
olika relativa fuktigheter i luften. På abskissan är här avsatt luftens absoluta
vatteninnehåll i gr pr m3 torr luft, och på ordinatan är i logaritmisk skala avsatt papperets
vattenhalt i % av torrsubstansen. Relationerna mellan dessa äro här angivna för
temperaturerna + 10°, + 20° och + 30° C. Luftens relativa fuktighet är även angiven
genom de linjer, som korsa de tre kurvorna. Diagrammet gäller för tidningspapper
och slipmassa, men för cellulosa och papper av cellulosa blir fuktigheten något lägre
än för tidningspapper.
Papperets m2-vikt eller gramvikt, d. v. s. vikten av 1 m2 i gr, bestämmes genom att
man utskär en viss yta av papperet samt väger denna på känslig våg. Man använder sig
härvid av schablon och utskär t. ex. 1 dm2 eller 10 dm2 samt har vågarna så graderade,
att de vid vägning av dessa ytor direkt angiva papperets vikt i gr pr m2.
Papperets tjocklek bestämmes med mikrometerskruv, varvid avläsning göres på 1/1000
mm. Apparaten har nollinställning. Man måste göra ett ganska stort antal avläsningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
