Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1030
P APPE RSTILLVERKNINGEN.
Fig. 686. Diagram för tidningspapperets vattenhalt.
över pappersarkets hela yta för att få ett gott medelvärde. Genom dessa bestämningar
får man även reda på tjockleks variationerna.
Ur papperets kvadratmetervikt och tjocklek kan man beräkna dess sp. vikt eller
täthet, som man benämner det för papper. Denna varierar för olika slag av papper, från
0.35 för läskpapper till 1.35 för grease proof. Ofta talar man dock ej om papperets täthet
utan om hur voluminöst
papperet är, d. v. s. viktens
inverterade värde, och detta tal
kallar man för papperets bulk,
vilken alltså varierar från högst
––––––––––––––––––––––––––––––-=2.9 till lägst = 0.7 4.
0.35 1.35
Ett papper med låg sp. vikt
har alltså hög bulk. För
tryckpapper strävar man ofta efter
att få hög bulk, särskilt
använder man i England gärna sådant
papper till böcker.
Papperets glans bestämmes
med särskilt konstruerade
glansmätare, varvid man mäter
ljusreflexionen från en ljuskälla av
viss styrka. Den reflekterade
ljusintensiteten mätes med
ljuskänslig cell, med vars hjälp man
kan göra avläsningen på
elektrisk mätare.
På liknande sätt kan man bestämma papperets transparanthet eller
Ijusgenomsläpp-lighet. I många fall, särskilt vid tryckpapper, önskar man få så liten ljusgenomsläpplighet
som möjligt, och för sådana papper är denna bestämning av stor vikt.
Av en del papperssorter kräves att de skola hava stor luftgenomsläpplighet. Detta
bestämmes på så sätt, att man mäter hur många cm3 luft, som pr min. vid 100 mm
vattenpelartryck passerar en pappersyta av 100 cm2. För läskpapper är detta tal 60 å
70, för tidningspapper omkring 3 och för det tätaste papperet, grease proof, är det 0.1.
Givetvis inverkar pappersvikten härvid, så att ju tjockare papperet är, desto mindre är
luf tgenomsläppligheten.
Beträffande papperets förhållande till vatten kan man ha diametralt motsatta
önskningar, ty i vissa fall vill man att papperet har stor sugförmåga (läskpapper), under
det att man i andra fall önskar, att papperet så länge som möjligt ej uppsuger vatten
och alltså har stor vattenmotståndsförmåga eller är waterproof, som man vanligen benämner
denna egenskap. Detta papper är kraftigt limmat, och läskpapper är olimmat.
Kemiska analyser. Av de kemiska bestämningar, som man utför på papper, är
bestämning av askhalten den viktigaste. På detta sätt, genom förbränning av en viss
mängd papper samt vägning av askan därvid, kan man bestämma hur mycket
fyllnads-ämnen, det är i papperet. Denna mängd varierar från några få procent till c:a 30 % och
kan t. o. m. vara ändå större. Härvid bör man dock korrigera för askan från fibern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
