Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åker och äng - Åkerjordens bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKER OCH ÄNG. ÅKERJORDENS BEARBETNING.
37
Vid jordbruksarbete har utvecklingen för övrigt gått i den riktningen, att
människors arbete ersatts av dragares och dessa av måskinmotorers. Vattenkraft har funnit
användning huvudsakligen för att driva tröskverk, kvarnar och dylika stationära
maskiner, vindkraft, särdeles sedan självreglerande vindmotorer av amerikansk
konstruktion på 1860-talet blevo kända i Europa, för målning och vattenpumpning.
För jordens bearbetning ha maskinmotorer däremot först på senaste åren fått någon
allmännare användning. Visserligen började ångkraft att användas för jordens
bearbetning omkring år 1850, då den engelska firman John Fowler & C:o konstruerade
ångplogen, en balansplog, som först drogs mellan en på vardera sidan av åkern uppställd
ånglokomobil. Denna anordning ändrades snart så, att dragkraften lämnades av endast
en lokomobil och arbetsredskapet drogs fram och åter mellan denna och en vid fältets
motsatta sida förankrad vagn med linskiva. Ångplöjning fick emellertid på grund av
den stora materialkostnaden — 40 000—50 000 kr för en uppsättning — användning
blott vid mycket stora och intensivt drivna jordbruk. Då omkring senaste sekelskifte
explosionsmotorerna blevo tillgängliga, vilka genom sin billighet, jämförelsevis ringa
tyngd och sin lättrörlighet fingo långt större användbarhet, ha dessa motorer hastigt
fått stor användning vid jordbruket som dragkraft såväl för stationära maskiner som
för åkerredskap. För det senare ändamålet användas dels traktorer, som draga vid
motorn vidhängda redskap, dels bär plogar, bestående av motorvagn med å densamma
fästa plogkroppar. Elektriciteten, som fått mycket stor användning för drift av
stationära maskiner vid jordbruket, har man trots omfattande försök ännu icke lyckats bringa
i användning för att driva jordbearbetningsredskap.
Jordbearbetningsredskap. Årder och plog. Då jorden först togs i bruk för odlingen,
åstadkoms dess ytliga luckring med de enklaste, vanligen av en krokig gren gjorda
handredskap, och sådana ha ännu in i nutiden
använts vid svedjebruket. Forntida bilder visa
emellertid, att dessa primitiva redskap redan under
bronsåldern hade utvecklats till att dragas av husdjur;
hackan hade blivit årder eller, enligt det betecknande
svenska namnet, krok. (Fig. 3 o. 4). Detta redskap har
förekommit hos så gott som alla folk men i något
olika form. Dess i jorden arbetande del utgjordes
antingen av den lutande, spetsiga eller spadformigt
utvidgade åsen eller ock av en vågrät, tillspetsad sula,
vilka former betecknats som krok-, spad- och sulårder.
Redan i förhistorisk tid förekom årder med åsen
understödd av 2 hjul, varigenom det fick en
stadigare gång.
Från dessa grundtyper ha senare tiders årder
och plogar utvecklats, de senare därigenom att den
mer tvärt ställda brädan blev längre och mer
längs-ställd, så att redskapet ej blott luckrade jorden utan
även i någon mån vände en av billen och risten
lösskuren tilta. Sulårdret förblev förhärskande i de
romanska länderna, krokårdret i nordöstra Tysklands slaviska länder samt kärrårdret
och motsvarande plogform (fig. 5.) i de germanska länderna, däri inräknat norra
Fig. 23. Motorplog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
