Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åkerväxter - Sädesväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERVÄXTER. SÄDESVÄXTER.
65
Fig. 66. Rågax med
mjöldrygor.
Mjöl-dryga med
fruktkroppar.
odlades i Sverige även en senråg (»svinråg»), som såddes sent på hösten och var mycket
vinterhärdig men gav en ringa skörd av små, mörka kärnor.
Rågens självsterilitet och korsbefruktning försvårar dess förädling och att bibehålla
genom sådan frambragta sorter oförändrade. Dock ha först tyska förädlare, W. Rimpau
och Fr. v. Lochow, lyckats frambringa genom hög avkastning utmärkta sorter, och
med den senares Petkusråg till utgångsmaterial ha vid Svalöv liksom vid
Weibulls-holm frambragts ytterligare förädlade sorter, vilka bidragit att öka rågskördarna i
Sverige.
Rågodlingen har största omfattningen i det europeiska Ryssland och Tyskland, i
vilka riken den upptager omkring 1/5 av hela åkerarealen, motsvarande 56 och 10 proc,
av hela världens rågareal. Starkt rågodlande äro även de skandinaviska länderna,
Nederländerna, Belgien med från 10—20 proc, av åkern använd till råg, under det att
Förenta staterna och Canada hava blott omkring 1 proc, rågareal. Hela världsskörden
uppgår till omkring 40 millioner ton, eller mindre än hälften av
veteskörden. Skördemängderi på arealenhet är i de flesta länder
lägre än av vete, och i Europa i medeltal omkring 1 000 kg pr har.
Skörden motsvarar i allmänhet någorlunda ländernas egen
förbruk-niug, varför världshandeln med råg är jämförelsevis mindre
betydande. I Sverige odlas råg å nära 10 proc, av åkern samt lämnar
en skörd av omkring 1 700 kg pr hektar och tillsammans 600—700
tusen ton, vilket ungefär motsvarar förbrukningen.
Jämte till människoföda och, särdeles mindre välbärgad vara,
till kreatursfoder, används råg även till brännvinsbränning.
Bland skadegörare på råg märkes främst svartrost, vilken är en
på detta sädesslag specialiserad form av samma art som hos vete
(sid. 47) men gör mindre skada, delvis på grund av rågens tidigare
mognad.
Gulrost samt brunrost, Puccinia dispersa, som ej angriper övriga
sädesslag och har skålroststadium på rast, Anchusa, göra
jämförelse
vis obetydlig skada på råg. Det samma gäller en för råg egendomlig men mindre vanlig
art av sotsvampsläktet, stråbrand, Urocystis occulta. Mjöldrygesvampen, Claviceps
pur-purea, avsöndrar i axen en söt vätska, »honungsdagg», innehållande genast grobara
sporer, vilka spridas med insekter och smitta närstående ax, samt förvandlar rågkornen
till långa, blåsvarta mjöldrygor, svampens vilostadium, vilka innehålla ett starkt gift
ergotin, som används i medicin. Om mjöldrygor nedkomma i jorden, utskjuta från
■dem fruktkroppar, vilka avsöndra sporer, som angripa rågens broddplantor. De
kunna visserligen till följd av sin storlek lätt frånskiljas från säden, men även om
utsädet är fritt från mjöldrygor, kunna sådana förekomma i råggrödan, emedan denna
kan smittas från vilda gräs, som angripas av svampar. Stor skada å råg vållas under
vintrar, då snön fallit och kvarligger på mindre väl tjälad mark, genom snömögel, som
orsakar broddens förruttnelse. Den svamp Fusarium, som visar sig som snömögel, kan
även angripa och döda brodden på hösten, men i betning av utsädet med
kvicksilver-preparat (sublimat, uspulun, germisan) har man i senare tid funnit ett verksamt medel
mot densamma (sid. 48). Av insekter göra rotmask, larver av knäppareskalbaggar, Elater,
vilka avbita rötterna å den spirande brodden, samt larver av rågbroddflugan största
skadan å råg. Rotmask förekommer i synnerhet efter fleråriga vallar, som erbjuda
skalbaggarna lämplig plats för äggläggning samt larverna ostörd utveckling, och motarbetas
5—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
