- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
83

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åkerväxter - Hö- och grönfoderväxter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖ- OCH GRÖNFODERVÄXTER.

83

1870—80-talen visat, att gröngödsling med
lupiner jämte fosfat och. kaligödsling kunde fullt
ersätta kreatursgödsling på mager sandjord och
öka dennas bördighet dels genom den kväverika
mylla, som den nedplöjda grödan giver, dels
genom att de djupgående rötterna bana väg för
följande grödor till djupare, för uttorkning
skyddade jordlager, blev lupinodling för gröngödsling
allt mer vanlig på kalkfattig sandjord i Tyskland
och efter dess föredöme även i andra länder.
Användningen till foder motverkas därav, att
dessa växter i såväl örtstånd som frön innehålla
ett giftigt ämne, iktrogen, som förorsakar en
stundom dödsbringande sjukdom, men sedan
man lärt sig att genom urlakning avlägsna
giftämnet ur lupinfrön, ha sådana fått något ökad
användning till kraftfoder.

I Tyskland har företrädesvis odlats den
ettåriga gula lupinen, vilken lämnar ända till 30 ton
färsk massa med över 3 proc, kväve pr hektar. I
Sverige, där lupinodling och gröngödsling föga
vunnit insteg, har blå eller kafjelupin, L. angustifolius,
på grund av sin kortare växttid visat sig lämpligare.

Fig. 87. Gul lupin.

Vicker. Fodervicker, Vicia sativa, som
växer vild i större delen av Europa och sydvästra
Asien, omtalas av gamla
tidens romerska författare
som odlad till grönfoder
och mogen skörd. I
nutiden hör den till de
allmännast använda
grönfoderväxterna, vanligen i
blandning med stråsäd,
varemot kärnan fått
mindre användning till
kraftfoder, delvis på grund
av dess bäska smak. Hos
en varietet, sötvicker, är
kärnan mindre behäftad
med detta fel. I
Medelhavsländerna, särdeles
i södra Frankrike,
odlas för samma ändamål
den mer storfröiga
franska vickern, V.
narbo-nensis.

Fig. 88. Akervicker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free